En enorm del av alla materiella resurser i världen finns i den byggda miljön. Fastighets- och byggbranschen står även för en stor del av all energianvändning och avfall som går till deponi och förbränning. Cirkulär ekonomi, konceptet om cirkuläritet istället för den traditionella linjära ekonomin, har på senare tid ökat i allmänhet, men även inom fastighets- och byggbranschen. Inom läran om cirkulär ekonomi finns idén om olika cirkulära åtgärder och deras effektivitet i förhållande till miljöpåverkan. Cirkulär ekonomi har dock fått kritik för att fokusera på ekonomisk och ekologisk hållbarhet, medan social hållbarhet har försummats. Kritik har även riktats mot konceptet då fokus hittills ha legat på åtgärder med relativ låg effekt, såsom avfallshantering i form av återvinning som kräver stor energianvändning för att materialen ska kunna användas igen. Inom fastighet och bygg har detta även varit fallet, samt att fokus har legat på nybyggnation, i form av exempelvis design-for-dissasembly, som ska möjliggöra återanvändning av byggmaterial och komponenter i framtiden. Återanvändning är enligt den cirkulära läran en mer effektiv åtgärd än återvinning och design-for-dissasembly kan på det viset ses som en mer hållbar åtgärd. Dock krävs det på grund av den ekologiska krisen åtgärder som minskar eller förhindrar utsläpp redan idag, inte om flera decennier när byggnaden potentiellt ska rivas eller tas isär. Då byggnadsbeståndet förnyas sakta, endast ca 1% per år, behövs åtgärder som inriktas på befintliga byggnader. Att bygga mindre nytt, genom att använda befintliga byggnader och att använda byggnader mer effektivt är två åtgärder som minskar och förhindrar utsläpp redan idag.

En stor del av en byggnads totala miljöpåverkan sker i produkt- och byggprocessen. Dessutom ökar denna andel, då teknologisk utveckling som minskar utsläpp i drift ofta innebär större påverkan i produktfasen, samt att driftenergin blir grönare. En byggnads stomme, ofta i form av cement och stål, innefattar den största uppbundna koldioxiden i en byggnad. Det är i princip alltid mer miljövänligt att behålla en befintlig byggnad, även om det enbart är stommen som behålls, än att bygga nytt. Det har även visats vara ekonomiskt försvarbart i flera studier som har utvärderat både miljöpåverkan och ekonomiskt utfall. Att befintliga byggnader får ett förlängt liv, och i vissa fall ny användning, har även visats ge positiv inverkan på social hållbarhet, i synnerhet i närområdet. Att behålla befintliga byggnader genom att renovera och ge dem nya användningsområden har visats i flera studier bidra till den så kallade ’känslan av platsen’ (engelska: meaning fo the place), genom att behålla områdets karaktär. Positiv påverkan på närområdet kan i sin tur ha positiv inverkan på det ekonomiska utfallet.

Att bygga mindre nytt, genom att använda befintliga byggnader och att använda byggnader mer effektivt är två åtgärder som minskar och förhindrar utsläpp redan idag.

I Sverige, som i många delar av världen, står en enorm del av befintliga ytor tomma för det mesta. Exempelvis har en rapport av IVA visat att kontor endast sammanlagt används 10% av tiden. Skulle ytanvändningen effektiviseras, och på så vis leda till att färre nya kvadratmeter behövs byggas, skulle detta ha stor positiv påverkan på miljön genom att negativ påverkan undviks. Och eftersom användandet av befintliga byggnader även har positiv påverkan på social hållbarhet finns mer att vinna än endast miljömål. Arbete som annars hade gått till nybyggnation blir istället omdirigerat till renoveringar och ombyggnationer.

För en fastighets- och byggbransch som har balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, och för åtgärder som påverkar utsläpp idag, bör därmed användandet av befintliga byggnader premieras, samt att dessa ytor bör användas mer effektivt, exempelvis genom delning av ytor. Det är även värt att ha i åtanke att trots att det ofta är balans mellan hållbarhetsdimensionerna inom renovering och delning så behöver detta inte alltid vara fallet, men att balans mellan dimensionerna är något vi behöver eftersträva. Balans behöver inte alltid betyda högst vinst, utan just balans mellan det man får och det man ger. För att tillsammans säkerställa en hållbar utveckling.

Artikeln är hämtad från World in Property magasin #1 2023. Läs magasinet här.