Tydlig affärsnytta med social hållbarhet
Sophie Nachemson-Ekwall, Doktor i företagsekonomi och expert PwC på social hållbarhet, rapportering och finansiering.

Tydlig affärsnytta med social hållbarhet

Krönika

28 mars 2023

Allt fler fastighetsbolag lyfter fram arbetet med sociala frågor i verksamheten men vilka blir vinnarna? Läs krönikan från Sophie Nachemson-Ekwall på PwC.

Allt fler fastighetsbolag lyfter fram arbetet med sociala frågor i verksamheten. Vinnarna blir de som både har en egen sammanhängande plan för olika sociala insatser och samarbetar med andra intressenter på platsen - andra fastighetsägare, kommunen, civilsamhället och medborgarna. Arbetet får extra skjuts av bankernas intresse att koppla på sociala mål i sin långivning och den nya hållbarhetsrapporteringen CSRD.

I min roll som rådgivare och expert på social hållbarhet på PwC följer jag utvecklingen på nära håll. När PwC i höstas gav ut rapporten om fastighetsbolagens arbete med social hållbarhet överraskades vi av att de nio bolag som låg i framkant så tydligt pekade på affärsnyttan i det arbete de höll på med. Trots att mindre än ett år har gått sedan rapporten skrevs kan jag bara konstatera att fastighetsbolagens sociala engagemang fortsätter och sprider sig till fler i branschen, trots byggstopp och högre räntor. Jag vill här lyfta fram tre trender som fastighetsbolagen som ligger i framkant fångar upp.

1. Bankerna blir allt mer intresserade av att koppla sociala mål till kreditramverken till fastighetsbolagen. Marknaden för både sociala obligationer och hållbarhetslänkade banklån som inkluderar sociala mål är på väg att ta fart. I likhet med gröna lån erbjuder banken några räntepunkters rabatt på lånet. Först ut är indikatorer som visar på kundnöjdhet genom uppföljning av hyresgästernas trivsel och trygghet i bostaden och i området. Därtill ser vi att intresset växer för att följa upp på uppförandekoder i leverantörskedjan, både rörande mänskliga rättigheter, kriminalitet och lokal arbetskraft. För att uppfattas som trovärdig mot banken, och andra investerare, måste arbetet vara förankrat i bolagets strategi. Det krävs att fastighetsbolaget kan kommunicera mål, att det finns en bredd av olika insatser men också personella och ekonomiska resurser avsatta för att långsiktigt genomföra arbetet. För bankerna handlar det om att visa att de driver på en hållbar omställning av samhällsekonomin, men också att de själva lever upp till kraven som ställs genom EU:s olika rapporteringskrav. Till investerarnas och bankernas stöd finns nya standarder och principer för social utlåning som tagits fram av internationella medlemsorganisationer som Icma, som ger ut vägledningar för obligationer och LSTA, som ger ut vägledningar för banklån.

2. Den nya hållbarhetsrapporteringen, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), kommer synliggöra vad fastighetsbolagen gör inom olika delar av verksamheten. Större bolag som är av allmänt intresse påverkas i ett första skede, från och med 2024, men rapporteringen blir normgivande och kommer på sikt beröra alla. CSRD-rapporteringen berör fyra sociala delar - de egna anställda, anställda i värdekedjan, samhällsengagemang samt kunder och slutanvändare. Kravet på en väsentlighetsanalys med dubbelt väsentlighetsperspektiv medför att fastighetsbolagen behöver redovisa hur verksamheten både påverkas ekonomiskt av sin omgivning och hur verksamheten självt påverkar omgivningen socialt (och miljömässigt). Vid en renovering behöver fastighetsbolaget beakta hur renoveringen både kommer påverka bolagets kassaflöden positivt och negativt och presentera påverkan på nuvarande hyresgäster. Därtill måste fastighetsägaren redovisa hur renoveringen påverkar potentiella hyresgäster som kanske inte kommer ha råd att efterfråga den renoverade bostaden. Det kommer bli krav på att kunna presentera och kommunicera en åtgärdsplan, med mål, tidplan och resurser för att hantera utsatta medborgare, nuvarande hyresgäster och potentiella.

Till detta kommer EU:s kommande lagkrav rörande processer för att följa upp och återrapportera på mänskliga rättigheter i värdekedjan, inklusive hantering av tillfälligt anställda. Sk HR DD (Human Rights Due Diligence) är redan på plats i grannländer som Norge, Tyskland och Storbritannien, och ett EU-direktiv är påväg som inkluderar ansvar för både mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan.

3. De fastighetsbolag som väljer att på ett systematiskt sätt synliggöra resursallokering till förebyggande insatser - egna och tillsammans med andra - är de som också kommer kunna realisera ekonomiska värden. Det pågår både forskning och praktisk utveckling rörande tvärsektoriella samarbeten på utsatta platser och områden där fastighetsbolagen spelar en central roll. Engagemang i varianter av BIDs (Business Improvement District), AMP-modellen, (Affärs- och medborgarplatsmodellen som lanserades av Trygghetskommissionen år 2018), och olika fastighetsägarföreningar kommer bli än mer viktiga framöver. Vi ser också hur en del fastighetsbolag går steget före på det sociala området, bl a genom att utveckla förändringsteori för att synliggöra en sammanhållen kedja av insatser för att lyfta medborgare i socialt utsatta situationer. Det utvecklas även metoder för att effektutvärdera insatsers samhällsnytta. Här är Sverige på väg att komma ikapp andra västländer. Exempelvis Svenska Institutet för Standarder, SIS, med att ta fram en svensk standard för effektmätning. Det pågår också arbeten med att synliggöra hur samarbeten kan återrapporteras och processer kvalitetssäkras och valideras av oberoende part. På PwC möter vi fastighetsbolag som börjar arbeta i linje med EU:s förslag till en social taxonomi, som på sikt kan bli lika betydelsefull som den gröna taxonomin inom klimat-och miljö.

Utvecklingen har både likheter och skillnader jämfört med när arbetet med den gröna omställningen tog fart för tio år sedan. Likheten består i att det är enskilda fastighetsägare som tar initiativ, standarder utvecklas därefter och över tiden växer det fram olika certifieringar för kvalitetssäkring och krav på extern validering. Det finns samtidigt skillnader. En enskild fastighetsägare kan inte ensamt lyfta trygghet och trivsel i ett helt centrum eller bostadsområde, som behövs för att värdet av sociala insatser ska realiseras i högre fastighetsvärden. Därför krävs en helt annan långsiktighet, intresse för samarbeten och systematik i arbetet med sociala insatser jämfört med gröna. Det centrala nu är att påbörja arbetet, och att den viktiga finanssektorn är med på tåget.

Av Sophie Nachemson-Ekwall, Doktor i företagsekonomi och expert PwC på social hållbarhet, rapportering och finansiering.

World in Property

World in Property
redaktionen@worldinproperty.se