Sommarläsning: Bostaden som arbetsplats Atrium Ljungbergs rapport ”Framtidens kontor och arbetsliv” pekar på att ett behov av ett tredje kontor växt fram, kontorshubben som är nära hemmet men inte i hemmet. (Bild: Atrium Ljungberg)

Sommarläsning: Bostaden som arbetsplats

Reportage

29 juli 2022

Hur mycket och på vilket sätt kommer vi att arbeta hemma nu efter pandemin? Och vad ställer det för krav på utformning av framtidens bostäder?

Det finns många svar och spekulationer kring dessa frågor. Men ska man försöka summera vad olika experter och fastighetsaktörer ger uttryck för, så lär till att börja med kontoret fortsätta att vara den viktigaste arbetsplatsen för akademiker.

Lisa Karlsson, arkitekt och ansvarig inom Kontor på Krook & Tjäder, sin syn på framtidens kontor och dess roll.

Men helt klart tror de flesta bedömare att hemarbete i ganska stor omfattning kommer att vara en del i mångas tillvaro.

Digitalisering, ekonomi och livsmönster

För detta talar så klart den ökade digitaliseringen och att företag kan spara pengar på mindre kontorsytor. Eller kanske lägga mer resurser på kontor med nya kvaliteter – kontor som dels är bättre utformade för möten och inspiration, dels har en inredning och design som kommunicerar varumärket och företagets profil tydligare.

Att jobba mer hemifrån ligger också i linje med det moderna livsmönstret där arbete och fritid blandas mer flexibelt, för att lösa livspusslet och ge utrymme för olika aktiviteter som t.ex. träning på flera tider under dygnet.

Sedan tror många att kontoret och hemarbetsplatsen kommer att allt mer kompletteras av coworking-spaces, både i stadskärnor och i bostadsnära områden. Det kan behövas tillfälliga och välutrustade arbetsplatser både när man är på resande fot och när man inte behöver vara på kontoret men ändå vill komma hemifrån ett tag.

Utbudet av coworking-spaces ökar både i citylägen och i bostadsområden i större städer.

Ett tredje kontor när hemmet

Atrium Ljungberg ger trenden en fördjupad och delvis ny innebörd och menar i en ny rapport att vi kommer att få ”ett tredje kontor när hemmet”.

Atrium Ljungbergs rapport ”Framtidens kontor och arbetsliv” pekar på att ett behov av ett tredje kontor växt fram, kontorshubben som är nära hemmet men inte i hemmet. 

Rapporten baseras på mer än 200 intervjuer med VD:ar, djupintervjuer med forskare och experter och drygt 1 000 intervjuer med medarbetare.

När Atrium Ljungberg pratat med chefer och medarbetare visar det sig att olika bilder av framtidens kontor träder fram. Nästan hälften (45%) av medarbetarna vill jobba hemifrån majoriteten av veckan samtidigt som chefer helst ser att de anställda är på kontoret majoriteten av veckan. 

Hybridarbetssättet kräver nya lösningar

Ett hybridarbetssätt är här för att stanna och det kommer att kräva såväl innovativa kontorslösningar som nya förhållningssätt till organisation. 

I rapporten uppger 73% av medarbetarna att de under pandemin saknat att umgås med kollegor som den främsta anledningen att gå tillbaka till kontoret. I andra änden av spektrumet med fördelarna med hemarbete har framför allt minskade restider gjort att många medarbetare fått betydligt enklare att få ihop livspusslet och en bättre så kallad ”work-life-balance”. 

Kontoret kommer alltid vara viktigt och ha en central roll för företag. De allra flesta saknar idag det sociala som kommer med att vara på ett kontor med sina kollegor, att spontant springa på varandra, äta lunch tillsammans och den informella kontakten som uppstår vid kaffemaskinen. Kontoret får en mer renodlad roll som en plats där människor kan interagera och utbyta erfarenheter. Kontoret blir en plats där vi bygger företagskultur och skapar bättre förutsättningar för innovation och affärsutveckling än hemmakontoret. För att lyckas med detta krävs det att chefer är lyhörda mot sina medarbetare för att skapa så mycket värde som möjligt på kontoret både socialt och professionellt, säger Annica Ånäs, VD på Atrium Ljungberg.

Flexibla kontorsmodellen ökar kraftigt

Framtidens kontor kommer att handla om att ta tillvara på det bästa från distansarbetet och den fysiska arbetsplatsen. Där växer även det där tredje bostadsnära kontoret fram. 

Före pandemin utgjorde den flexibla kontorsmodellen med hubbar, coworking och så kallade leva-bo-kontor enbart två procent av den kommersiella fastighetsmarknaden. År 2030 förväntas den ha stigit till att omfatta 30 procent av samma marknad.

Människor har alltid arbetat hemifrån, men konsekvenserna av det har accelererats under pandemin. Det mesta relaterar till kvaliteten på människors hemmakontor, miljön och relationerna i hemmet. Men även huruvida det passar en att jobba ensam eller inte. Det finns stora riskfaktorer vad gäller hur länge människor arbetar, det är svårare att gränsa av och man blir alltid tillgänglig. Här kommer det tredje kontoret få en stor och viktig roll för att ge medarbetare förutsättningar att skapa ett arbetsliv som passar dem och deras livspussel bäst, säger Alan Redman, organisationspsykolog på Birkbeck University.

Bostadsrättsföreningar satsar på coworking

Allt fler bostadsrättsföreningar satsar nu också på coworking-ytor för sina medlemmar, som en del i bostadshusen.

– Vi spår en framtid där vi kommer arbeta allt mer aktivitetsbaserat och då är det väldigt smidigt att ha en separat kontorsdel för de boende, säger Jesper Kristensen, regionchef på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC.

Han ser fler fördelar med coworking-ytor i bostadsrättsföreningar. 

– Bostadens värde kan höjas då man inte behöver ha extra utrymme för kontor i lägenheten.  

Dessutom kan föreningen tjäna pengar på att hyra ut kontoret till externa gäster. Men då är det viktigt följa alla lagar och regler för att inte bli en ofrivillig hyresvärd med t.ex. risk för icke önskade krav på besittningsrätt 

Och för att genomföra en ombyggnation med coworking som syfte krävs även ett stämmobeslut då det är en väsentlig förändring av huset, säger Kristensen. 

Brf Celsius byggs med coworking-lokal

Ett exempel på coworking-satsningar i bostadsrättsföreningar finns bl.a. hos Brf Celsius i Göteborg.

Här har fastighetsutvecklaren Peab Bostad tagit fram en icke-kommersiell lokal för coworking, där de boende kommer kunna arbeta på distans men inte behöva sitta ensamma hemma. Konceptet är framtaget tillsammans med Birgitte Mordt på Semrén & Månson Arkitekter.

Coworking-lokalen blir cirka 50 kvadratmeter, byggs som ett öppet kontorslandskap med olika typer av arbetsplatser och utrustas med skjutdörrar i glas så att det enkelt går att dela upp lokalen.

Det fullutrustade köket med bland annat mikrovågsugn och kaffemaskin bäddar för trevliga luncher och kaffepauser under arbetsdagen. Lokalens centrala placering i markplan, med generöst ljusinsläpp och fönster mot det planerade torget blir ytterligare en fördel då det stärker känslan av aktivitet i stadsdelen.

Tankarna på att erbjuda en plats för arbete i huset på Celsiusgatan fanns redan innan pandemin, men har utvecklats under den senaste tiden.

Lokalen kommer när allt är klart att tillhöra bostadsrättföreningen och även fungera som samlingslokal under kvällar och helger.

Brf Celsius kommer rymma nittiotalet bostadsrätter, en övernattningslägenhet samt coworking-lokalen. Inflyttning i det 23 våningar höga huset planeras till 2024.

Men om vi nu hur som helst kommer att jobba mer i det egna hemma - hur påverkar det själva bostaden?

Arkitektoniska, juridiska och tekniska utmaningar

Arkitektoniskt och planmässigt borde flera behöva mer yta och anpassad yta för arbete. Det kan t.ex. betyda att både lägenheter och villor allt mer kan komma att innehålla särskilda rum eller avgränsade ytor som passar för hemarbete. Eller flexibla lösningar där mellanväggar lätt kan flyttas, alternativt skjutdörrspartier som kan skapa tillfällig avgränsning vid behov.

För hyresvärden kan det bli aktuellt att dela upp en lägenhet, så att det finns en tydlig del som skattetekniskt är okej att debitera arbetsgivaren som kontor. Och för arbetsgivaren gäller det att ha koll på regelverk om en anställd ska ha ersättning direkt för hemarbetsyta.

En fråga som också uppkommer är hur ansvaret för arbetsmiljön och eventuella skador etc. i ett hemmakontor ska hanteras. Hur ser arbetsgivaren ansvar ut och var går gränserna? Här pågår översyn av regelverket - och en debatt om dess utformning.

Den ökade andelen distansarbete under pandemin har också inneburit tydliga skillnader också vad gäller IT-säkerheten. När Barracuda Networks genomförde en global undersökning angav 85 procent av företagen som främst tillämpat distansarbete att de haft säkerhetsintrång. För företag där medarbetarna i första hand arbetat från kontoret är motsvarande siffra 65 procent. Molnbaserad teknik kan avvärja angreppen.

Hälsoproblem med vid hemarbete

Det finns en uppenbar risk att arbetsmiljön i hemmet blir sämre på olika vis, exempelvis om bostaden är trång eller kanske bara består av ett eller två rum.

”Långvarigt hemarbete ökar den psykiska ohälsan. Utvecklingen är allvarlig eftersom den ofta leder till längre sjukskrivningar, visar flera studier”, skriver Svenskt näringsliv i en studie och sammanställning i frågan. Den är bland annat baserad på siffror från Previas företagshälsa. 

– Vi ser att faktorer kopplat till familjeliv påverkar ohälsan. Riskfaktorerna återfinns i privatlivet och i balansen mellan privatliv och arbete. Vi ser att det är viktigt med jämställdhet i hemmet men också att jobba förebyggande på arbetsplatsen, säger Ulrik Lidwall, Försäkringskassan, författare till rapporten ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser”.

 Arbetsmiljöproblem vi hemarbete är något som gäller för inte minst många unga vuxna, som ofta är trängbodda.

”Jobba hos Jonathan” utmanar boomers

Detta pekar Castellum på i initiativet ”Jobba hos Jonathan”. Här vill man uppmärksamma unga hemmajobbares situation genom att utmanas s.k. boomers att jobba hemma hos unge Jonathan Elmblad, som under det senaste året tvingades omvandla sin enrummare till hemmakontor.

– Över en natt blev jag tvungen att möblera om min etta till både konferensrum, lunchrum och mötesrum. Samtidigt skulle det finnas plats att sova, umgås och leva. Jag hoppas att många företagsledare nappar på att prova att jobba i en liten lägenhet för en dag. Det kan ge en tankeställare att när man funderar vidare på framtiden kring sin och sina anställdas arbetsplats, säger Jonathan.

”Jobba hos Jonathan” är ett initiativ för att väcka frågan kring de ungas nya arbetssituation, och vad hemmajobbande innebär såväl socialt som karriärmässigt.

Med initiativet vill Castellum visa landets företagsledare hur många av deras unga anställdas arbetsdag kan se ut, i en trång liten lägenhet.

78 procent av de unga vill till kontor

Det är en situation som skiljer sig markant från den så kallade boomer-generationen, födda någonstans mellan 40-talets slut och 60-talets början. Alltså den resursstarka generation som idag innehar många av samhällets mäktigaste positioner – och dessutom har goda möjligheter att jobba från ett avskilt arbetsrum i bostaden.

–I längden är det ohållbart att kombinera arbetsliv och privatliv på en liten yta. Det är viktigt att erbjuda alla anställda ett riktigt kontor när vi försöker att återgå till det normala, säger Helena Dino, HR-chef på Castellum.

78 procent av Sveriges unga vuxna (18-25 år) önskar ett kontor att gå till efter pandemin, och mer än hälften vill jobba heltid på kontoret. Det framgår av undersökningen ”Framtidens arbetsliv 2021” som genomförts av undersökningsföretaget Axiom Insight.

Unga storstadsbor lever i genomsnitt på 33 kvadratmeter, en yta som under pandemin förvandlats till ofrivillig arbetsplats för många.

Hemmajobb – en del av framtidens boende

Även om behovet av moderna kontor är tydligt, och att många vill ha och behöver kontor att gå till, så har helt klart det ökade hemarbetet kommit för att stanna. Och blir därmed en del i framtidens boende för många.

Sammantaget pekar trenden på att allt fler bostäder kommer att utformas mer flexibelt och ta hänsyn till behovet av hemarbetsplatser. Och att många bostadsbolag och bostadsrättföreningar kommer att komplettera sina bostadshus med coworking-lokaler. Plus att kommuner och fastighetsutvecklare kommer att ha hemarbetsplatser och coworking med i utformningen av nya bostadsområden redan från tidigt skede.

Av Jörgen Hallström

 

Skribent

World In Property
redaktionen@worldinproperty.se