SBAB har genomfört en undersökning där 1 000 svenskar tillfrågats om hur de ser på sin ekonomi.

Drygt fyra av tio anser att de fått sämre ekonomi – stockholmare mer påverkade än andra Undersökningen visar att 41 procent anser att de har sämre ekonomi idag jämfört med för 12 månader sedan. Det framgår också att stockholmarna tycker att deras ekonomi försämrats i större utsträckning än invånarna i övriga landet. I Stockholm uppger en majoritet, 51 procent, att deras ekonomi blivit sämre. Motsvarande siffra i till exempel Övre Norrland är 20 procent.

- Räntehöjningarna som skett det senaste året kan sannolikt förklara varför stockholmarna upplever att deras ekonomi blivit sämre än de i övriga landet. Bostäderna är som dyrast i huvudstadsregionen och det krävs ofta större lån för att kunna köpa en bostad där. Det gör stockholmarna mer räntekänsliga, säger Linda Jonsson, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Förändrad livsmedelskonsumtion – även bland hushåll med relativt sett höga inkomster Att ekonomin blivit kärvare syns också på hur svenskarna handlar mat. 52 procent uppger att de handlar mer till extrapris. Även de med en relativt sett hög inkomst, över 35 000 kronor i månaden, har förändrat sina vanor. Nästan var tredje person har börjat handla mer i billigare livsmedelsbutiker och 40 procent uppger att de äter dyrare livsmedel mer sällan.

- De med lägre inkomster kan antas redan från början handla mer i butiker med lägre priser. Att så många som nästan var tredje person med en inkomst över 35 000 kronor i månaden också har börjat handla mer i billigare livsmedelsbutiker bekräftar bilden av att dyrare livsmedel också drabbar medelklassen i stor utsträckning, säger Linda Jonsson.

Många har vidtagit flera åtgärder för att förbättra sin ekonomi

42 procent av svenskarna har vidtagit åtgärder för att förbättra sin ekonomi de senaste 12 månaderna. Den vanligaste åtgärden är att man blivit mer prismedveten. Det uppger 53 procent. Därefter följer minskad konsumtion, vilket 48 procent av de svarande angav. Det är en ökning med 9 procentenheter från när SBAB frågade förra våren. I årets undersökning angav 39 procent också att de gjort en allmän översyn av sin ekonomi, till exempel sett över abonnemang – en ökning med 7 procentenheter sedan i fjol.

- Det är positivt att fler sett över sin ekonomi. Jag råder även de som ännu inte gjort det att göra det. En enkel budget över inkomster och utgifter ger en bättre förståelse för vart pengarna faktiskt tar vägen. Därtill så synliggör de kostnader för till exempel abonnemang som man kanske inte behöver, men som ligger och rullar på ändå, säger Linda Jonsson.

Framtidstro trots försämrad ekonomi här och nu

Svenskarna är relativt optimistiska om framtiden. Cirka 30 procent tror att deras ekonomi kommer att vara bättre om 12 månader, att jämföra med att cirka 20 procent tror att deras ekonomi kommer att vara sämre. Bland de som tror att ekonomin kommer att bli bättre är det framför allt högre lön och lägre boendekostnader som spås föranleda det. Bland de som tror att de kommer att ha sämre ekonomi nästa år tror 56 procent på högre kostnader för mat och drivmedel, och 48 procent på högre boendeutgifter. Detta kan jämföras med i fjol då 72 procent trodde på högre omkostnader för mat och drivmedel och 41 procent på högre boendekostnader. Det innebär en förskjutning från oro för mat- och drivmedelskostnader till oro för boendekostnader.

- I fjol oroade sig hushållen för att mat- och drivmedelspriserna skulle öka. Det gör de inte i samma utsträckning i år. Däremot oroar sig fler för boendekostnaderna i år. Det har nu kommit flera signaler om att inflationen kopplat till matpriserna toppat. Inte heller drivmedelspriserna förväntas öka på samma sätt i år som de gjort de senaste åren. Däremot har Riksbanken flaggat för ytterligare en höjning av räntan. Det slår hårt mot den stora andel hushåll som har bolån i Sverige, säger Linda Jonsson.