– Det framstår i dag som mindre klokt, för att uttrycka sig försiktigt, säger Stig Westerdahl som är professor i företagsekonomi vid Malmö universitet, till SVT.

Enligt SVT tillhandahöll Riksbanken under 2020 och 2021 lån på 12 miljarder kronor genom företagsobligationer, främst till fastighetsbolag, inklusive det nu krisande SBB och Heimstaden. Riksbanken genomförde ett antal köp av obligationer från bostadsbolaget Heimstaden, vilket totalt uppgick till ungefär en kvarts miljard kronor. Med Heimstadens nuvarande skulder på cirka 200 miljarder kronor innebär det att även Riksbanken har bidragit till deras omfattande skuldsättning.

Ekonomen Cecilia Hermansson, en forskare vid KTH, delar inte heller åsikten att det var en klok åtgärd av Riksbanken att stödja fastighetssektorn vid den tidpunkten.

– Jag var aldrig för det. Man gick in för att skydda enskilda bolag även om det inte fanns några problem. Det är inte så konstigt att de får problem om man tredubblar räntan. De har kört för hårt, säger hon till SVT.

Riksbankchefen Erik Thedéen, som tidigare var chef på Finansinspektionen, håller dock inte med.

– Vi hade en kollapsande företagsobligationsmarknad där det var omöjligt för företag och fastighetsföretag att finansiera sig. Hade det fortsatt, hade vi haft kollapsande bolag och inte bara i fastighetssektorn. Det menar jag var helt rätt där och då. Men det finns också risker med att göra detta. Man skickar en signal om att man räddar något som kommer gå illa, det är en balansakt, säger han till SVT.

Enligt Erik Thedéen fattade Riksbanken beslutet att köpa fastighetsobligationer med strikta krav på hög kreditvärdighet. Som ett resultat lånade man ut pengar även till bolag som Heimstaden.

– Om vi inte skulle köpt Heimstaden och sagt att vi köper alla utom Heimstaden, då hade Heimstaden garanterat kollapsat, säger han till SVT.

Professor Stig Westerdahl framhåller att om bostadsbolag börjar kollapsa på grund av överdrivna skulder, så är det inte bara hyresgästerna som riskerar att bli drabbade ekonomiskt.

– Nu ligger en del av skuldsättningen inom fastighetsbranschen hos Riksbanken. Då är det möjligt att det i förlängningen också drabbar Riksbanken och oss som skattebetalare, säger han.