Om Tomten tar tåget...

Om Tomten tar tåget...

Krönika

19 december 2023

Fredrik Bergström skriver i sin krönika om en järnväg som befinner sig på bristningsgränsen och hur våra städer behöver väl fungerande kommunikationer.

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken...

Ska tomten få med sig alla paket och resa hållbart under julafton är ett bra alternativ att ta tåget. Dock finns en viss risk att han blir försenad. Varför har det blivit så och vad kan göras för att stärka järnvägen utan att det kostar för mycket?

Denna fråga är inte bara viktig för tomten utan även för järnvägens passagerare och för godstransporterna. En väl fungerande järnväg är också viktig för våra städer då järnvägen är ett bra alternativ för både regionala och längre resor, d.v.s städers tillgänglighet och därmed attraktivitet är beroende av bra kommunikationer.

I rapporten Järnvägslyftet som jag nyligen har varit inblandad i (se www.omtagsvenskjarnvag.se ) har vi tittat närmare på hur järnvägen har utvecklats och vad som kan göras för att stärka den.

I rapporten konstateras att på trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Denna tillväxt har varit möjlig, trots att det inte skett någon mer substantiell kapacitetsökning i järnvägsnätet. Men, det är inte bara trångt på järnvägen. Infrastrukturen är dessutom hårt sliten efter decennier av otillräckliga resurser för reinvesteringar och underhåll. Det uppdämda behovet av reinvesteringar, kan uppskattas till omkring 60 miljarder kronor och är ökande.

Resultatet är en järnväg som befinner sig på bristningsgränsen, där marginalerna är små och trafiken extremt störningskänslig. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas dessutom trafiken att fram till år 2040 fortsätta växa i ungefär samma höga takt som under de senaste tre decennierna.

Det kommer att bli en enorm utmaning för järnvägens aktörer att under de närmaste 10–15 åren rent kvantitativt hantera den ökade efterfrågan på järnvägstransporter och samtidigt upprätthålla en rimlig kvalitet i transporterna.

Så vad kan göras på kort sikt för att underlätta denna utmaning? Några förslag från rapporten är:

  • Fördubbla reinvesteringarna i den befintliga järnvägsanläggningen.
  • Ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en tydligare underhållsplan som tar sikte på att inom en tioårsperiod kraftigt minska det uppdämda reinvesteringsbehovet.
  • Trafikverket måste utveckla sin kunskap om statusen på järnvägsanläggningen och hur den används. Bl a genom ökad användningen av detektorer i infrastrukturen för att tidigt upptäcka fel eller skador som kan orsaka störningar.
  • Koncentrera i högre utsträckning underhåll och reinvesteringar till de stråk som har störst trafikflöden. Genomför välkoordinerade och effektiva insatser längs dessa stråk. Samordna även underhållsinsatserna bättre med andra tilläggsarbeten och planera underhållet bättre. Åtgärda den orimligt låga nyttjandegraden av de så kallade servicefönstren.
  • Det finns gott om mindre, samhällsekonomiskt effektiva och kapacitetshöjande åtgärder som behöver komma igång.
  • Tillåt längre godståg än dagens maximala 630 meter (öka till 740 meter). Det görs redan i flera EU-länder.
  • Minska påverkan av att människor olovligen uppehåller sig på spåren. År 2022 påverkades 12 000 tåg av detta problem.

Investeringar i transportinfrastruktur är mycket långsiktiga och kräver långsiktiga åtaganden. Beslut, eller för delen icke-beslut, som fattas idag får konsekvenser för mycket lång tid framöver. De förseningar och inställda tåg som dagens resenärer och godstransportköpare tvingas utstå är resultatet av mer än ett halvsekels försyndelser.

Tomten, vi resenärer, näringslivet och våra städer behöver väl fungerande kommunikationer. Transportsystemet är av central betydelse för Sveriges långsiktiga tillväxt och ska inte vara ”good-enough” utan målet borde vara ”världsklass”. Jag hoppas tomten tar tåget och att han kommer fram i tid. Jag hoppas även att ett av paketen innehåller tips till regeringen på kostnadseffektiva åtgärder som kan lyfta järnvägen både på kort och lång sikt.

God jul och gott nytt år!

Av: Fredrik Bergström, Ek. Dr.

Faktaruta

Fakta Fredrik Bergström

Fredrik Bergström är ekonomie doktor i nationalekonomi. Han har varit vd för Handelns Utredningsinstitut (HUI), affärsområdeschef för WSP Advisory, ordförande InfraSweden med mera. Sedan årsskiftet driver Fredrik egen verksamhet (se www.wikinarium.se). Företaget arbetar med strategisk rådgivning inom stadsutveckling och infrastruktur, policyanalys, marknad/omvärld/trendanalys, föreläsningar och kunskapskommunikation. Fredrik skriver krönikor för World in Property under hela året.

World in Property

World in Property
redaktionen@worldinproperty.se