KTH: Arbetet för att hantera skyfall ligger efter Enligt KTH-forskare är svenska dagvattensystem nästan helt och hållet förlagt under mark, vilket försvårar utbyggnad och ger en mer tydlig begränsning av flödeskapaciteten. Foto: Chris Gallagher / Unsplash

KTH: Arbetet för att hantera skyfall ligger efter

Ekonomi

2 september 2021

Forskare på KTH slår nu larm om att dagvattensystemen inte är konstruerade för att svälja de väldiga vattenmängder som uppstår vid svåra skyfall som spås bli allt vanligare.

Antalet skyfall likt de som tog minst 60 liv i västra Europa tidigare i år, och som placerade delar av Gävle under vatten tidigare i somras, förutspås öka enligt klimatexperter.

Anders Wörman och Joakim Riml, forskare i vattendragsteknik, är två av flera experter vid KTH på översvämningar. De förklarar både hur översvämningar uppstår och vad man kan göra åt dem.

Sommaren häftiga regn på flera platser i Europa har ställt till det rejält. Exempelvis var skyfallet över Gävle i augusti massivt och på ett dygn kom det på vissa platser över 160 mm regn.

En av anledningarna till att städer översvämmas är att dagvattensystemen inte är konstruerade för att svälja de enorma vattenmängderna.

Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH, berättar att det regn som inträffade i Gävle förmodligen har en återkomsttid på långt över hundra år. Det vill säga att fram till dags datum så berättar statistiken att skyfallen sker färre än en gång vart hundrade år.

Kommunerna har alltså inte designat ett system som kan hantera regnoväder av den här kalibern.

– Man kan lite cyniskt säga att översvämningar ingår i den kommunala designstrategin för dagvattensystemet. Människors förväntningar på samhällets skydd matchar inte de faktiska åtgärder som planeras och oftast utförs av kommuner, säger Anders Wörman.

Arbetet behöver påskyndas

Forskarkollegan Joakim Riml, universitetslektor vid KTH, fyller i att det sker ett kontinuerligt arbete med att klimatanpassa många städer, men både forskning och aktuella extrema väderhändelser indikerar att klimatet påverkas snabbare än vad man tidigare trott.

– Detta har inverkan på tidshorisonten och belyser vikten av att påskynda arbetet att förbereda våra städer för ett framtida klimat med mer frekventa extrema väderhändelser, säger Joakim Riml.

Hur ska kommuner och andra aktörer tänka runt framtida städers utformning? Det har funnits en del idéer om att exempelvis låta idrottsplatser och parker utgöra depåer som initialt kan ta upp stora regnmängder för att sedan sakta låta det sjunka undan.

Enligt Anders Wörman är detta en politisk fråga och handlar om att väga risker mot varandra. Å ena sidan hur sannolik en översvämning är och de ekonomiska konsekvenserna av den i form av kostnader. Å andra sidan kostnaderna för att undvika översvämningar genom förebyggande arbete.

– Som jag har förstått görs i de bästa fall en seriös avvägning av kostnadsalternativen och används som underlag för att besluta om rimliga skyddsåtgärder mot översvämningar, säger Anders Wörman.

Skyfallsmodellering är en central del

Enligt Joakim Riml är det ett relativt bra kunskapsläge inom myndigheter och många kommuner om var en generell risk för översvämningar kan uppstå.

– Det förebyggande arbetet med att planera och implementera tekniska åtgärder för att hantera skyfall ligger dock en bit efter. Arbetet med skyfallsmodellering är en central del, både för att detaljanalysera vattnets flödesvägar och identifiera kritiska eller sårbara områden, men också för att simulera och utvärdera effekten av tekniska åtgärder, säger Joakim Riml.

Vad kan Sverige lära av andra länder när det kommer till att hantera översvämningar?

– Många länder har mer öppna kanaler för hantering av skyfall och inbyggda dammar som fördröjer avrinningen. I Sverige är dagvattensystemet nästan helt och hållet förlagt under mark, vilket försvårar utbyggnad och ger en mer tydlig begränsning av flödeskapaciteten, säger Anders Wörman.

Av: Peter Ardell, KTH

Faktaruta

Detta kan fastighetsägare göra

Som fastighetsägare eller husköpare finns det flera saker man kan göra för att försöka undvika framtida översvämningsproblem.

Enligt KTH-professorn Anders Wörman är ett att läsa befintliga översvämningsrapporter för att skaffa sig kunskap om med vilken återkomsttid (frekvens) deras fastighet förväntas översvämmas.

Förutom detta kan det vara bra att reflektera över vilken hustyp man har eller planerar för, och vilka behov de boende/användarna har. Platta på mark, krypgrund eller hus med källare? Detta val kan ha viss betydelse för motståndskraften mot översvämningar.

Forskarkollegan Joakim Riml tillägger att det är viktigt att ta höjd för aspekter som terrängens lutning och beskaffenhet samt närhet till vattendrag/sjöar. Dessa faktorer är kopplade till problem som erosion så som ras och skred till följd av skyfall.

Till exempel Länsstyrelsen i Gävle har tidigare låtit genomföra dagvattenutredningar bland annat från 2016 och som visar att ett regn på 84 mm under 24 h (ungefär ett 100-års-regn) skulle få mycket omfattande effekter på samhället.

Flera kommuner och länsstyrelser har gjort liknande undersökningar både för översvämning av stora vattendrag och vid skyfall, så kunskapen om vilka områden som riskerar att översvämmas är relativt god.

KTH-forskaren Joakim Riml berättar att trots den förväntade ökningen av extrema händelser så sker dessa inte speciellt ofta på samma plats. Därför är det viktigt att dra lärdom (till exempel i form av erfarenhetsutbyte kring tekniska lösningar) av andra platser både nationellt och internationellt även om nederbördsmönster och förutsättningarna för specifika åtgärder till viss del skiljer sig åt mellan städer.

Ett exempel är den kraftiga översvämningen i Köpenhamn 2011 som lett till att en rad tekniska lösningar implementerats, men det finns även andra exempel.

Skribent

World In Property
redaktionen@worldinproperty.se