Vem skulle för några år sen tro den som sa att inom loppet av tre år så kommer en värld stänga ner på grund av en pandemi och det kommer bli krig i Europa.
Helt ofattbara saker som var för sig är en utmaning, för dig som individ, för en nation & för en värld.
I skrivandets stud förvånas jag också hur snabbt saker glöms bort, hur fokus skiftar när en stor nyhet tar över efter en annan. Exempelvis kan du nu nästan ingenstans läsa om varken smittotal eller hur covid-19 pandemin fortlöper, eller är den över? Jag vet faktiskt inte. Oavsett så har jag aldrig någonsin varit med om att man ”vänder blad” så fort för en av de största händelserna i modern tid. Kommer vi glömma av kriget lika snabbt när en ny ännu större nyhet kommer? Det låter osannolikt men om vi reflekterar över hur snabbt Coronan försvann bort från rampljuset så skulle jag ändå säga att risken finns.
Det kanske ligger i vår tid att skifta fokus snabbt, att lämna saker bakom oss mycket snabbare än vad generationer tidigare gjort. Det kan vara på gott och ont, det primära är att vi drar lärdom av historien och att den kan upprepa sig. Det kanske var det som Finland hade gjort, Finland till skillnad från Sverige har upplevt ett kring och hålla sina beredskapslager uppdaterade och intakta. Det var bl.a. tack vara detta som Finland bl.a. hade ansiktsmasker som det blev sådan akut nöd på i inte minst sjukvården under corona epidemins början. Under loppet av några få år avskaffade Sverige de beredskapslager som tagit decennier att bygga upp, finnarna underhöll det för dom visste att historien kan upprepa sig.
Hur är det då med fastighetsbranschen och att ta lärdom av historien? Är vi förberedda på högre räntor, slopade investeringsstöd och en ev annalkande lågkonjunktur?