Sara Haasmark, ESG Director på Vestum.

Krönika: Att hållbarhetsrapportera eller att arbeta hållbart

Sara Haasmark, ESG Director på Vestum, skriver i sin krönika om företags hållbarhetsarbete och hur man följer upp och rapporterar.

Ibland hör jag kommentarer om att det är viktigare att göra saker hållbart än att rapportera om det. Och visst kan det vid första anblicken låta bra? Att det liksom handlar om mindre snack och mera verkstad.

Och visst kan det ibland verka som om att det handlade om antingen eller. Som att bolag som rapporterar om sitt hållbarhetsarbete på riktigt väljer om de ska rapportera eller förbättra sitt hållbarhetsarbete. Eller kanske att det inte ens är ett val att förbättra företagets hållbarhetsprestanda. Att tanken bara är att rapportera och dessutom göra det på felaktiga grunder. Greenwash liksom.

Men om vi backar lite om vad hållbarhet är, så är det typ allt idag, eller hur? Inte en fråga kan tas upp utan en hållbarhetschef lyfter upp handen och börjar prata hållbarhet. Men därför är det också viktigt att förtydliga vad en menar när hållbarhetsfrågor diskuteras. Hållbarhetsfrågor brukar delas in på olika sätt för att lättare kunna få lite ordning och reda i vad det pratas om och en vanlig uppdelning är att prata miljö, socialt ansvar och ekonomi alternativt styrning, men jag tänker här mer uppdelningen av hållbarhetsarbetet på ett företag och då tycker jag att det blir tydligt att dela upp hållbarhet så här:

1. Rapportering och uppföljning.

2. Strategiskt hållbarhetsarbete med hållbarhetsstrategi och mål och aktiviteter.

3. Praktiskt hållbarhetsarbete som handlar om att utveckla företagets hållbarhetsprestanda.

Och igen, visst låter det väl bäst att fokusera på det praktiska hållbarhetsarbetet? Det som ger resultat.

Men jag tror att det är lika viktigt att följa upp och rapportera. För det finns en stor chans, speciellt med den kommande obligatoriska och mer omfattande hållbarhetsrapporteringen att flera viktiga hållbarhetsområden idag missas i det praktiska hållbarhetsarbetet. Ta biologisk mångfald som exempel. Hur många arbetar systematiskt med det? Eller mänskliga rättigheter i leverantörskedjan? Även det ett område som lätt kan missas om det inte rapporteras på.

Hållbarhetsrapportering handlar om att rapportera på hur det ligger till, åt vilket håll bolaget strävar och vilka aktiviteter som görs för att nå dit. Och. Det går inte att kopiera rapporteringen kommande år. Det måste därför ha hänt något under året, för att ha något att rapportera om.

Det går såklart att vara kritisk till den hållbarhetsrapportering som funnits hittills. Det är ytterst lite som varit styrt och obligatoriskt för bolag att rapportera på. Men inom kort är den nya rapporteringen här.

Vad är fördelen med denna nya rapportering? Jo, det kommer att bli lättare att jämföra bolag. För alla intressenter. Investerare, medarbetare med flera. Varför? För att alla kommer att rapportera likadant.

Men som med allt kommer det inte vara perfekt. Har du testat att rapportera enligt taxonomin så vet du. Taxonomin är en utmaning. Precis som den nya hållbarhetsrapporteringen säkert kommer att vara. Men. Det kommer bli bra, med tiden, när vi hinner vänja oss. Jag vill hävda att det allra oftast sker mer hållbarhetsarbete på de bolag som rapporterar, som har mål och som har en hållbarhetschef, eftersom det då blir så mycket tydligare om det finns något att rapportera på. Och att hållbarhet är så mycket mer än ett hållbart projekt som sällan eller aldrig granskas av tredje part.

Och. Hållbarhet är inte att sponsra ett fotbollslag endast. Det kan dock vara en del av ett bolags hållbarhetsarbete att sponsra ett fotbollslag. Om. Bolaget har tänkt igenom varför de sponsrar ett fotbollslag och hur det bidrar till exempelvis de globala målen.

Men ni vet ju vad många säger? Det som mäts blir gjort.