Kostnadsökningarna tär på hushållens sparande Bild: Pixabay

Kostnadsökningarna tär på hushållens sparande

Ekonomi

23 november 2022

I undersökningen Hushållens sparplaner har SBAB för andra gången i år undersökt framtidstron hos hushållen gällande privatekonomin. 33 procent tror att privatekonomin kommer att vara sämre om ett år, vilket är en ökning med 8 procentenheter sedan april

43 procent har förändrat något i syfte att förbättra privatekonomin, jämfört med 37 i april. 11 procent saknar helt ett sparande, vilket är en ökning med 2 procent sedan april. Hela 50 procent av hushållen anger att de har blivit mer prismedvetna jämfört med 29 procent i april. Resultaten, som baseras på över 1000 svarande hushåll, visar på ett betydligt mer ansträngt läge för hushållen jämfört med för bara ett halvår sedan.

Vanligaste åtgärderna

50 procent av hushållen har blivit mer prismedvetna (29 procent i april). 42 procent har dragit ned på konsumtionen (39 procent). 38 procent har gjort en allmän översyn av privatekonomin och sagt upp prenumerationer och abonnemang (32 procent). Alternativet dragit ned på antal restaurangbesök ställdes endast i september och saknades i aprilundersökningen. Under svaret annat har flest personer angett att man gjort något för att öka lönen, från deltid till heltid etc. Många svar under kategorin annat vittnar om att man i besparingssyfte gjort något för att få ned elkostnaderna till exempel bytt till solceller, bergvärme och spotpris. (Det var samma fördelning mellan högre lön och energibesparande åtgärder under kategorin annat i aprilundersökningen).

Beslut fattas på kunskap som man själv besitter

SBAB ville också ta reda på varifrån hushållen fått information om hur de ska gå till väga för att förändra sitt beteende. 7 av 10 har gjort förändringarna baserat på kunskap som de har själva. 26 procent har fått kunskapen genom olika artiklar. Ju yngre man är desto mer kunskap får man genom att prata med släkt och vänner om hur de gjort och gör

- Ju äldre man är desto mer sannolikt är det att man någon gång i livet varit med om att ekonomin förändrats av olika skäl. Det kan troligen bidra till att man lättare kan anpassa sig till bistrare tider. Är man ung har man vuxit upp i ett samhälle med låg inflation, låga räntor och mer eller mindre konstant stigande bostadspriser och har därför kanske också oftast inga eller få referenser till att privatekonomin kan försämras. Det kan nog göra anpassningen svårare i detta läge, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

- Många yngre hushåll har heller inte lika stort sparkapital som äldre, dels för att de inte har kunnat spara under lika lång tid, dels för att man kanske har fått sätta in en stor del av sitt tidigare sparkapital som kontantinsats i en bostad. Detta kan också göra det svårare för unga att kunna hantera en situation som nu med kraftigt stigande utgifter, säger Claudia Wörmann.

Få är oroliga över att inte klara sina månatliga utgifter

I undersökningen fanns också frågan med om hushåll känner oro för att inte klara de månatliga utgifterna. Det kan konstateras, även om de alla flesta inte är oroliga, att oron är mest utbredd i åldersgruppen 35 till 55 år (23 procent). 22 procent i åldern 20 till 34 år är oroliga. Minst oro för att inte klara månadsavgifterna är personer i åldern 56 till 79 år (16 procent). Fler kvinnor är män oroar sig över att inte klara sina månadsutgifter, 26 respektive 17 procent.

Skribent

World In Property
redaktionen@worldinproperty.se