Klimatkris och byggkris, en omställningens tid
Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter. Bild: Jonas Malmström

Klimatkris och byggkris, en omställningens tid

Arkitektur

5 december 2023

I en minst sagt konjunkturkänslig bransch blåser det ordentligt just nu. Eller rättare sagt – det är nästan helt vindstilla. ”Situationen har inte varit värre sedan 90-talskrisen”, konstaterar Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter. Och än så länge finns ingen ljusning i sikte.

Sveriges Arkitekter har över 14 000 medlemmar och företräder drygt 90 % av de yrkesverksamma inom arkitektur, inredningsarkitektur, landskapsarkitektur och fysisk planering. Just nu ligger lågkonjunkturen som en blöt filt över branschen. Uppsägningarna rasar in och de nyutexaminerade arkitekterna får inga jobb.

– Vi befinner oss verkligen i en jobbig situation nu, bekräftar Tobias Olsson. Vi ser en kraftigt stigande arbetslöshet bland våra arkitekter och just nu fortsätter situationen att förvärras i takt med att fler och fler uppsägningar realiseras. Arbetslösheten i september för våra medlemmar ligger på 5,1 %, men vi tror tyvärr att den siffran kommer stiga.

Oro för långvarig svacka

Arkitekter är visserligen vana vid att verka i en konjunkturkänslig bransch men de senaste 20 åren har en intensiv högkonjunktur dominerat och dipparna har endast varit kortvariga. – Arkitekter är vana vid att byta jobb, eller till och med bli uppsagda, men tidigare har man kunnat hitta nytt jobb i stort sett samma dag.

Nu finns det en oro för att svackan vi befinner oss i kan bli långvarig, menar Tobias Olsson vidare. Och krisen påverkar också de nyutexaminerade arkitekterna.

– Det är kanske det allra värsta och risken är att de söker sig bort från branschen. Många missade praktik på grund av pandemin och nu gör lågkonjunkturen att vissa drar ner på praktikplatser. Lärlingsmomentet behövs och det måste branschen ta hand om.

Kan inte bli som innan

Förutom rådande byggkris och lågkonjunktur står arkitektbranschen även inför en omställning, konstaterar Tobias Olsson. En omställning man vetat om länge.

– Lösningen framåt kan inte ”bara” bli att hitta en väg tillbaka till hur det var före lågkonjunkturen. Vi må ha en byggkris men vi har också en helt överskuggande klimatkris. Det finns ju en målkonflikt i att fortsätta bygga på det sätt vi gör i dag och samtidigt klara av våra klimatmål. Och arkitekterna är nyckeln i den målkonflikten. Klimatpåverkan kan minskas med arkitekturen som verktyg. Det handlar inte bara om att byta till ännu mer klimatsnåla material, utan om hur, och vad, vi bygger – och hur det utformas. Vi måste lära om helt enkelt.

Nu är det även ett gyllene tillfälle för bygg- och anläggningssektorn att ta sig tid att se framåt och hitta nya lösningar för planeten – inte bara vänta på att få börja bygga igen.

– Min förhoppning är att det trots allt kan komma något gott ur detta, fortsätter Tobias. Men inget kommer att bli som vanligt igen. Byggandet kommer förhoppningsvis igång framöver men vi måste ändå gå en annan väg. Exakt hur den förändringen kommer att se ut vet vi inte, men vi jobbar febrilt med det och konjunkturen kommer med all säkerhet att skynda på utvecklingen.

Ett tydligare politisk ledarskap

Och idéer på vad som kan göras råder det inte brist på. I somras träffade Sveriges Arkitekter infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson för att få honom att inse allvaret i situationen. På mötet framförde Tobias Olsson och samhällspolitiska chefen Margareta Wilhelmsson 15 konkreta förslag på politiska förändringar (se nästa uppslag) för att minska arbetslösheten bland arkitekter och även påskynda den nödvändiga omställningen.

– Vi måste tänka framtid och efterfrågar ett mycket tydligare politiskt ledarskap. Den stora frågan, som vi inte förväntar oss att få svar på, är hur en bransch kan få vara så oerhört konjunkturkänslig. Det är inte hälsosamt och gäller ju inte bara arkitektbranschen. Vi vill att politiken ska lägga sig i och göra om det grundläggande, särskilt på den svenska bostadsmarknaden. Inte ens allmännyttan kan bygga nu. Hur det ska gå till är dock en mycket större fråga och handlar om hur bostadspolitiken är uppbyggd kring public housing, social housing, fastighetsskatt, flyttskatt, ränteavdrag med mera. Parametrarna är många.

Det finns mycket att göra och vi måste orka titta framåt, menar Tobias Olsson avslutningsvis. – Sverige visade under pandemin att vi kan hantera en kris om vi vill och nu är vi i ett väldigt jobbigt läge igen. Vi befinner oss onekligen i omställningens tid och nu handlar det om att använda de förutsättningar vi har för att göra det så bra som möjligt nu och framöver. Och det är det vi hoppas få med oss politiken på.

 

Artikel är tagen från World in Property-magasin #2 2023. Läs magasinet här.

Faktaruta

Sveriges Arkitekters 15 önskemål om politiska förändringar:

  1. Inför ett RIT-avdrag för klimatförbättrande arkitekttjänster som kan nyttjas av privatpersoner som i sitt småhus tillskapar en hyresbostadsenhet, tillskapar flera rum eller energieffektiviserar. Det behövs fler bostäder för att lösa bostadsbristen. Men vi behöver hitta fler vägar dit än enbart nyproduktion. Vi behöver nyttja det befintliga byggnadsbeståndet bättre och låta det bli en pusselbit för att tillskapa fler bostäder. Arkitekten är den konsult som kan hitta de lösningar som det kräver. Det är viktigt att det här blir den enskilda människans reform och inte en väg för kommersiella aktörer att exploatera småhusområden och förändra dess villakaraktär. Det leder också till ett effektivare nyttjande av befintlig boyta, vilket är klimatsmart, och en ny samhällsnyttig marknad för arkitekter att ta sig an.
  2. Kräv bygglovshandlingar som är kvalitetssäkrade av arkitekter i lagstiftning för att säkerställa skönhet, funktionalitet, hållbarhet och kvalitet och våra gemensamma livsmiljöer. I dag krävs det inte att en expert tar fram ritningar för bygglov, men menar vi allvar med ambitionen för goda hållbara livsmiljöer borde det vara så. Inte minst kommer detta behov att bli uppenbart i och med EU-kravet på energirenoveringar. Energirenoveringar är bra men det får inte leda till en slit- och-slängvåg där livscykelperspektivet på renoveringsåtgärderna saknas. Där fungerande fönster i kärnvirke rivs ut och blir avfall för att ersättas av fönster som inte går att underhålla. Det är varken klimatsmart eller resurssmart. Det är också viktigt att renoveringar görs på ett sätt så att inte kulturvärden och estetiska värden förstörs. Krav på arkitekt-lösningar minskar risken för förvanskning och förstörelse av våra befintliga byggnader och miljöer utan bidrar i stället till en hållbar utveckling av befintliga byggda miljöer.
  3. Inför ett riktat stöd till kommunerna till en satsning för att anställa fler stads- eller kommunarkitekter för att säkra goda livsmiljöer och hållbara byggrätter genom att ta fram arkitekturpolicyer samt stödja och driva på omställningen. Kommunernas strategier och beslut är helt avgörande för ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande. Men kommunerna står inför stora resurs- och klimatutmaningar. Våra undersökningar visar att bara hälften av kommunerna har en stadsarkitekt och att bara sex av tio kommuner tillgodoser PBL-kravet på arkitekt genom en egen heltidsanställd arkitekt. Övriga kommuner anlitar konsulter eller delar med andra kommuner. Att inte ha en egen arkitekt innebär risker för kommunernas långsiktiga förmåga att planera och förvalta sin byggda miljö på ett hållbart sätt. Arkitekternas kunskap och lösningar är nödvändiga för kommunernas omställning till hållbart byggda livsmiljöer, där också städernas grönska och biologiska mångfald är av stor vikt.
  4. Stöd kommunerna med att ta fram arkitekturpolicyer. Vid vår undersökning 2021 var det hälften av alla kommuner som hade eller är var på gång ta fram en arkitekturpolicy. En arkitekturpolicy är nämligen det viktigaste strategiska verktyget för kommunens arbete med arkitektur-, hållbarhets- och kvalitetsfrågor. Vi vet att en arkitekturpolicy kan göra stor skillnad. Kommunernas ambitioner och strategiska arbete är helt avgörande för hur hållbart och bra det som byggs blir.
  5. Skapa möjligheter för privatpersoner att själva realisera sina bostadsdrömmar genom utökade möjligheter för enskilda att gå samman och själva beställa och uppföra små- och flerfamiljshus. Varför måste bostadsbyggande alltid ske på entreprenörernas villkor och inte på de boendes? Skapa förutsättningar för privatpersoner att i större utsträckning vara sin egen byggherre som kan beställa och bygga sitt eget hem, även när det gäller att gå samman och bygga flerbostadshus med blivande grannar.
  6. Säkra utbetalning av och resurser till omställningsstudiestödet och tillför mer resurser till påbyggnadsutbildningar för ekologiskt hållbart byggande för yrkesverksamma arkitekter och andra yrkesgrupper. Handläggningstiderna är idag alldeles för långa, regelverket för krångligt och påbyggnadsutbildningsutbudet till yrkesverksamma otillräckligt. Det här är en viktig reform som måste fungera – och omställningsstudier blir ännu viktigare nu när arbetslösheten ökar.
  7. Säkerställ att EU-kommissionens satsning på New European Bauhaus Academy också ska komma byggbranschen och arkitekterna i Sverige till dels, förslagsvis med RISE som huvudaktör. Arkitekterna har viljan och stora kunskaper om hållbart byggande men behöver mer verktyg och i stöd i fortsatt kunskapsutveckling. Vi ordnar kurser bland annat med RISE men det behövs kompetenssatsningar i mycket större utsträckning. Satsningar på kunskapsutveckling i byggsektorn skapar beredskap för att fler börjar bygga på ett mer hållbart sätt när konjunkturen vänder.
  8. Utökat FOU-avdrag. För att skapa möjligheter att hitta nya lösningar genom praktiknära forskning och innovation. Det är i denna lågkonjunktur vi har tid att kraftsamla för en snabbare och mer kraftfull omställning i hela branschen.
  9. Bredda A-kassan till att även omfatta nyexaminerade högskolestuderande. Även studerande har ett stort behov av att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Genomför Sacos förslag om examensvillkor i a-kassan, som skulle ge studerande rätt till 100 dagars grundersättning från efter avlagd examen. Det skulle självklart förutsätta både medlemskap i en a-kassa och aktivt arbetssökande, precis som vid annan arbetslöshet. Det ger nyexaminerade möjligheter att fortsätta stå på egna ben utan att förlita sig på sina anhöriga för sin försörjning.
  10. Skärp och utveckla klimatdeklarationerna och inför gränsvärden. Den nuvarande lagen kräver ännu ingen begränsning av utsläppen och riskerar att bli verkningslös. Tuffa gränsvärden måste införas omgående och lagen bör omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten. De bör också omfatta renoveringar och utgå från befintliga byggnader på fastigheten så att rivningar av byggnad belastar klimatdeklarationens koldioxidbudget. Det klimatvänligaste huset är nämligen det som redan är byggt.
  11. Inför styrmedel för att gynna cirkularitet och återbruk samt transformering av det redan byggda. Ta fram bättre regler och incitament för återbruk i byggandet. Vi behöver en cirkulär ekonomi där återbruk får ett värde, och avfall och utsläpp ett pris. Hållbarhetspionjärernas bygglösningar måste bli det nya normala. Men för att resten ska följa efter krävs att politiken höjer tröskeln så att alla andra följer efter.
  12. Investera i offentligt planerande, byggande och renovering. Att stat, kommuner och regioner fortsätter planera, bygga och renovera när de privata aktörerna inte gör det är en viktig konjunkturåtgärd. Många byggnader som ägs av staten, kommuner och regioner behöver bland annat energieffektiveras och det finns behov av nya byggnader, infrastruktur med mera. Även i denna nedgång blir det offentligabyggandet oerhört viktigt för byggsektorn, men nu behövs också högt ställda krav på cirkulära, klimatsmarta och hållbara metoder och lösningar.
  13. Gör om gör rätt med BBR (”Möjligheternas byggregler”). Byggregler är till för att skydda privatpersoner, inte byggare. I Boverkets förslag saknas alla långsiktiga perspektiv: dels hur vi bygger klimatsmart och cirkulärt samt dels samhällets ambition om goda bostäder som människor mår bra av i – med dagsljus och acceptabel takhöjd – och inte enbart en miniminivå för att skydda dem från skador och risker. När Boverket släpper sitt ansvar till byggsektorn så backar det offentliga från att företräda allmänintresset, att garantera en god, hållbar bostad. Ge ett förnyat uppdrag till Boverket att genomlysa deras förslag med kvalitets- och hållbarhetsperspektiv, samt vänta in EU-direktiv och regeringens beslut om gränsvärden i klimatdeklarationerna.
  14. Dra tillbaka uppdraget till Boverket att sänka krav på studentbostäder. Att försämra byggreglerna för studentbostäder ger inte fler bostäder, bara sämre sådana. Fokusera i stället på hur de nuvarande reglerna kan användas för att bygga studentbostäder som är klimat- i stället för kvalitetssnåla, anpassade för långsiktig användning och fullt användbara för alla studenter.
  15. Dela upp byggbranschens aktörer i era dialoger. De långsiktiga förvaltande byggherrarna och konsulterna som jobbar i tidiga skeden (t.ex. arkitekter) har en syn och incitamentsstruktur som skiljer sig från de mer kortsiktiga byggentreprenörerna och materialleverantörerna.

Källa: Sveriges Arkitekter

Pernilla Krantz

World in Property
pernilla.krantz@worldinproperty.se