Den förste februari firade Knut Pousette ett år som VD i Fastator, Sveriges enda noterade investmentbolag inom fastighetssektorn.

Han tog över VD-posten efter grundaren Joachim Kuylenstierna, som nu ägnar sig främst åt utvecklingsarbetet i snabbväxande innehavbolagen Fastighetsparken och Point.

Att just Knut valdes som ny VD i Fastator, har sin tydliga förklaring i bakgrunden inom privatägda fastighets- och investmentbolaget Kvalitena. Båda bolagen bygger sina verksamheter på att kroka arm med skickliga entreprenörer och skapa företagsbuketter som tar fasta på nya affärsmöjligheter som utvecklas i samhället.

Knut var under flera år VD i Kvalitena och engagerad i flera av bolagen inom koncernen, bland annat som styrelseordförande i Stendörren och D. Carnegie Co AB som han också var med om att börsintroducera.

Knut lämnade sina operativa uppdrag i Kvalitena-sfären i april 2020, men han är fortfarande näst största ägare i koncernen.

Vad har varit mest spännande under ditt första år som VD på Fastator?

– De starkaste punkterna affärsmässigt är uppbyggnaden Företagsparken och Point, plus Mid Cap-noteringen av Fastator-aktien. Generellt har det varit jättekul att bli en del i Fastators organisation med skickliga medarbetare.

När du tillträdde VD-tjänsten på Fastator sa du att verksamheten handlar om att ”se och skapa nya fastighetssegment med bättre tillväxtmöjligheter än andra”, och ”För att lyckas se runt hörnet och upptäcka det där som andra missar och vara först upp ur startblocken, gäller det att ha en helhetssyn på samhällsutvecklingen”. Är Företagsparken och Point exempel på att ni lever som ni lär?

– Ja, det tycker jag. Tidigare, innan samhällsfastigheter började bli på tapeten, satsade Fastator på att bygga upp Offentliga Hus och sålde ju sedan sitt drygt 54-procentiga innehav för 2,1 miljarder till SBB i december 2020. Därefter, i samma veva som jag tillträdde som VD, inleddes satsningen på stadsnära lager och lätt industri med utvecklingspotential i Företagsparken och den kreativa verksamheten med utveckling av stadskärnor i Point.

– Företagsparken har under 2021 haft en mycket kraftig tillväxt av eget kapital om över 350 procent. Nyligen stärktes kassan med en obligation om 500 miljoner som enbart ska användas för tillväxt. Tillsammans med befintlig kassa samt lågt belånade fastigheter ser vi en möjlig ökad balanstillväxt under första halvåret 2022 från dagens fyra miljarder till minst sex miljarder kronor. Vi har nu också satt ett tillväxtmål på 20 miljarder i fastigheter till 2023. Den uppgiften kommer Företagsparkens VD Joakim Orthén tillsammans med ordförande Leif Östling lösa.

– Med Point omvandlas stadskärnor och vi utvecklar gröna byggrätter för bostäder på det miljövänligaste och mest resurseffektiva sättet – genom att utnyttja taken på gamla centrumanläggningar. Man behöver inte bygga från scratch och all infrastruktur finns på plats. Samtidigt blir stadskärnorna mer levande med större inslag av bostäder. Konceptet har snabbt spritt sig till allt fler kommuner, där politiker, näringsliv och invånare ser fördelarna. Den senaste tiden har Point fått klartecken för spännande hyresrättsprojekt i Örnsköldsvik och Motala efter rekordsnabba processer.

Både Företagsparken och Point siktar främst in sig på små och medelstora städer i landet. Finns det synergier och samverkansmöjligheter mellan bolagen?

– Det gör det helt klart. När det ena bolaget börjar verka på en ort och fördjupa kontakter och insikter där, kan man se behov och möjligheter som det andra bolaget kan ta sig an. Det är engagemanget ute i kommunerna som öppnar upp för affärer, inte att sitta på kontoret i Stockholm. Exempelvis skulle Points engagemang i industriorter som Örnsköldsvik och Motala kunna öppna möjligheter för Företagsparken.

– Vi ser också hur nya möjligheter växer fram inom koncepten, till exempel att väva in skolor och andra samhällsfunktioner i Points modell – något jag hoppas vi snart kommer att få se konkreta exempel på.

– Sedan finns det en dialog mellan Fastators styrelse och styrelserna för våra innehavsbolag där idéer utbyts – det är värdefullt. Vissa styrelseledamöter i Fastator sitter ju dessutom också i styrelser för innehavsbolag.

Fastators styrelse innehåller en imponerande erfarenhet och kunskap på både bredden och djupet. Vad betyder det för verksamheten och för t.ex. Företagsparken och Point?

– Styrelsen hjälper oss att följa och förstå samhällsutvecklingen, så att vi ännu bättre kan hitta de där nya affärsmöjligheterna som är under uppsegling. När det gäller just Företagsparken och Point så har styrelsen i Fastator och respektive innehavsbolag hjälpt till mycket. Dels med värdefulla kontakter, dels med sina kunskaper inom samhällsfrågor kopplade till bolagens koncept och utveckling.

Ett annat av Fastators innehavsbolag som utvecklats starkt och även samverkat med Företagsparken är Nordic PM – vad är detta bolags styrka?

– Nordic PM har ett heltäckande erbjudande inom alla typer av förvaltningstjänster. Det är en tillgång för våra andra innehavsbolag som utvecklar och äger fastigheter. Men framförallt riktar sig förstås Nordic PM mot externa kunder.

– Nordic PM har vuxit rejält den senaste tiden och gjort flera företagsförvärv. Det är ett intressant bolag som börjar få ordentlig substans och nu levererar marginal även för Fastator. Bolaget siktar på fortsatt tillväxt och flera företagsförvärv över hela landet.

– Nordic PM:s styrka är enligt min uppfattning att man lyckas behålla den personliga entreprenörskänslan samtidigt som man bygger en större organisation.

Kan man säga att entreprenörskapet är en viktig ingrediens i alla Fastators satsningar?

– Ja, det måste alltid finnas för att driva upp en idé och ett bolag. Vi värnar det alltid. Det märks också i till exempel VreFast och Svenska Bostadskompaniet. VreFast fortsätter att växa sig allt starkare som långsiktig bostadsaktör med ett fint bestånd i Stockholm och Mälardalen, tack vare en driven organisation med djupa erfarenheter och goda kontakter i sina områden. Samma sak är det med Svenska Bostadskompaniet i Skövde-området.

Bland andra Rutger Arnhult har sagt att storleken spelar roll, att det är effektivare att samla fastighetsverksamheter i större organisationer. Men Fastator har som investmentbolag ett annat recept?

– Vi tror på att låta bolag växa var och en för sig, med drivna entreprenörer och efter sin förmåga. Sedan, då de växt till en viss nivå, får man se över helheten.

– Det är klart att större storlek är en fördel vad gäller inte minst finansiering.

– Med vårt sätt att arbeta hittar vi med större lätthet nya affärer och nya nischer som kan expandera snabbt och lönsamt. Det är Fastators styrka att vara först på bollen.

Hur gick det förresten med Fastators så kallade ”busbolag”, Vivskä, som lanserades för knappt ett år sedan och där ni skulle testa nya idéer med ett startkapital om cirka 800 miljoner?

– Jo, det blev väl ganska busigt… Men nu har Vivskäs fastigheter och verksamhet till största del gått in i Företagsparken. Det är sånt vi kan göra med vårt sätt att arbeta. Vi kan fånga upp idéer och samarbeten snabbt och testa nytt. Och funkar det inte så är det inte så knepigt att ändra och till exempel slå ihop verksamheter.

– Sammantaget är vår erfarenhet att ett effektivt och lönsamt sätt att växa är att kunna vara snabbfotad och fånga nya nischer och kroka arm med drivna entreprenörer.

Det av Fastators nuvarande innehavsbolag som vuxit starkast över tid är Studentbostäder i Norden (SBS). Hur ser ni på detta bolag och ert ägande?

– Vi är största ägare i SBS. Bolaget har utvecklats enormt och har nu en egen jätteduktig ledning med VD Rebecka Eidenert. Vi ser vårt ägande som fortsatt långsiktigt. SBS har nu, efter uppstädning från tidigare Prime Living-tiden, en stadig grund att stå på. Bolaget kan växa ännu mycket mer om man nyttjar sina byggrätter - det finns ett tydligt uppdämt behov som kvarstår inom segmentet. Och nu har ju SBS expanderat på ett jättebra sätt även i Norge och Danmark. Jag tror vi bara är i början av SBS utvecklingsresa.

Fastator-aktien har följt med det tjuriga börshumöret i allmänhet under inledning av 2022. Du handlade Fastator-aktier för fem miljoner precis innan du tillträde som VD för ett år sedan, och har handlat en del sedan dess, alltså tror du benhårt på firman och aktien?

– Jag ska ju inte uttala mig om börskursen. Men så klart har jag tilltro till bolaget. Även om kursen i princip stått stilla sett över den tid jag varit VD… Det görs ett bra och långsiktigt jobb inom bolaget, det ser spännande ut. Och nu börjar man se mer tydligt vart Fastator är på väg med de olika satsningarna inom innehavsbolagen med sina respektive inriktningar.

– Rent allmänt så har vi ju gått in i en tid med ränte- och inflationsoro. Men det är frågeställningar vi jobbar med hela tiden på Fastator, och hur olika utvecklingslinjer möts bäst. Vår verksamhet syftar till långsiktig uppbyggnad och tillväxt.

Vad gäller aktier så köpte du Titania-aktier för en miljon en dryg månad efter bolagets börsintroduktion den 10 december. Hur känns det att vara aktieägare och styrelseordförande i Titania?

– Jag blev ju ordförande i Titania strax innan jag blev VD på Fastator, så det är alltså ett drygt år sedan. Jag har en stark tilltro också till Titania. Ännu har man inte haft chansen att riktigt bli bedömd som noterat bolag, med tanke på den börsturbulens som rått sedan introduktionen.

– Men Titania är ett mycket spännande och entreprenörsdrivet företag. Deras projekt Tingstorget i Botkyrka, som stod klart 2019, visade deras kreativitet och förmåga vad gäller att omvandla och förtäta miljonprogramsområdet på ett fantastiskt sätt. Ett område i utmanande terräng, som ansågs farlig att vistas i under kvällar och nätter, har blivit ett populärt bostadsområde med blandade upplåtelseformer, parker, butiker och service.

– Titania har sedan dess vunnit en rad intressanta anvisningar och driver spännande bostadsprojekt i Storstockholm, från Täby i norr till Huddinge i söder, där Stockholm kan växa.

– Personligen tycker jag det är extra kul att vara med som styrelseordförande i Titania, eftersom det utvecklingsarbete de bedriver i förorterna påminner om hur vi jobbade på D. Carnegie för 15 år sedan, när jag var styrelseordförande där. D. Carnegie var först ut med att satsa på nya former av utveckling i förorter med bland annat rullande ROT-insatser. Och vi började arbeta med förtätning genom att utnyttja befintliga byggrätter. Sedan tog andra aktörer efter, det är något jag är stolt över.

D. Carnegie med Kvalitena som huvudägare köptes ju av Blackstone, och blev sedan Hembla med tyska Vonovia som ägare. Och nu har Hembla slagits samman med tillika Vonovia-ägda Victoria Park under namnet Victoriahem. Hur ser du på denna utveckling?

– Victoriahem har kapitalstarka ägare som vet att bra investeringar ger bättre boendemiljö och ekonomi. Jag ser bara positivt på hur detta bolag skapats, och är övertygad om att de kommer fortsätta att göra positiva saker i sina bestånd. Sedan vore det ju kul om de hörde av sig till Titania och erbjöd byggrätter för förtätning så deras områden kan bli ännu tryggare och bättre…

Ditt samhällsintresse har inte bara kommit till uttryck i yrkesutövandet – du har även en ”karriär” inom den ideella världen.

– Ja, jag är mycket intresserad av samhällsfrågor och i synnerhet skolan. Jag har varit med och grundat Campus Manilla på Djurgården i Stockholm och Ebba Brahe Skolan i Nacka. Intresset för just skolan föddes under tiden med D. Carnegie, då jag insåg vilken tillgång skolan är för ett bostadsområde. Både för de boende och även för fastighetsbolag. Skolan är en avgörande faktor för var många väljer att bosätta sig. Så det vore fantastiskt om vi snart kan förverkliga ambitionen att även ha med skolor i Points projekt för centrumutveckling.

Utöver VD-skapet i Fastator och ordförandeuppdraget i Titania är du involverad i en rad andra företag, bland annat inom Kvalitenas värld. Vad är det främst för typ av företag? Och kan ditt omfattande affärsmannaskap möjligen komma ur det vallonska släktblodet?

– Jag har engagemang i en del olika bolag vid sidan om mina huvuduppdrag. Det är främst utvecklingsbolag inom digitalisering och logistik – ämnen jag tycker är jättespännande.

– Jag vet inte om mitt affärsintresse beror på min släktbakgrund. Men min familj, Pousette, kom från Belgien till Sverige på 1620-talet för att arbeta med utvecklingen inom bruksnäringen. Mina förfäder var verksamma vid bl.a. Lövsta Bruk. Min gren av släkten hamnade så småningom i Gävle där de bl.a. drev skeppsrederi i tre generationer. Att driva skeppsrederi på den tiden var extrema högriskprojekt!

Och vad gör du när du inte arbetar eller ägnar dig åt affärer?

– Gör gärna saker med familjen där vi har bland annat har gemensamma intressen som jakt, skidåkning både på längden och tvären samt tennis. Men den senaste tiden har den mesta fritiden gått till renovering av vårt gamla bostadshus vid nöjesparken på Djurgården. Vi har använt gamla genuina renoveringsmetoder för att få allt autentiskt och tidstypiskt. Det har varit jättekul och nu är allt klart – utom en del jobb i trädgården som får bli vårens och sommarens projekt.

Av Jörgen Hallström