Den cirkulära staden med nya valutor
Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg på Sweco. Bilder: Sweco

Den cirkulära staden med nya valutor

Reportage

17 maj 2023

Många mellanstora svenska kommuner står inför en dubbel utmaning när de måste bygga nya stadsdelar i takt med att befolkningen växer och nya industrier etableras.

Cirkulär ekonomi handlar om att ha flera olika nya valutor i rullning, konstaterar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg på Sweco.

– Vi är så vana att bara prata om kronor och ören men nu är det nya valutor vi måste bekanta oss med. Vi kan få enorma energivinster om vi ser till helheten av energieffektiva åtgärder, lokal elproduktion, cirkulära energiflöden och arkitektonisk utformning. Men det finns också valutor som handlar om det personliga engagemanget, till exempel egen tid och kunskaper som jag som människa kan vilja bidra med i en kvartersekonomi.

Att se allt i ett större sammanhang är det absolut viktigaste.

– Jag brukar prata om systemperspektivet. För att uppnå den cirkulära stadsdelen krävs ett holistiskt tänkande, man måste se hela stadsdelen som ett sammanhängande system med flöden av olika resurser som ytor, material och energi. Och för att dela resurser inom en stadsdel krävs också förändringar i både beteenden och attityder.

Värdestegring på längre sikt

– Det vi ser nu är inte bara att grön finansiering skyndar på klimatomställningen, det finns också initiativ som på längre sikt för med sig andra sociala värden, genom att vi börjar dela resurser med varandra. Just nu arbetar vi med två stora fastighetsägare här i Stockholm som inte vill riva utan istället gör ett omtag för att se hur lokaler och ytor kan nyttjas mer genom delning. Deras varför är att de på längre sikt ser att de får en värdeökning då stadsdelen får ett rikare utbud om de inte gör som de brukar. De nya valutorna blir viktiga, för att katalysera den här samverkansekonomin.

Många har länge pratat om, och skapat, blandstaden som lever dygnets alla timmar och vet värdet i just den kombinationen, men hur ska man göra?

– Det handlar om att tänka på ett annat sätt, att exempelvis låta civilsamhällets aktörer bli en del i lösningen. ”Business as usual” hjälper oss inte mot en hållbar stad, vi måste hitta nya grepp, menar Charlie Gullström.

 

”Business as usual” hjälper oss inte mot en hållbar stad, vi måste hitta nya grepp.

 

Det finns flera enskilda fastighetsaktörer som vill skapa, och som redan nu skapar, positiva energidistrikt. Och som tänker långsiktigt.

– Fastighetsägare som tagit kontakt med oss vill skapa en hållbar stad på 15–20 års sikt, med befintliga fastigheter, och frågar oss hur de ska göra. Vi märker att det i mångt och mycket är privata aktörer som driver på omställningen, städernas klimatstyrning av samhällsbyggnadsprocessen är för långsam. Idag räcker det inte att bygga ett kommersiellt hus med butiker i bottenvåningen för att skapa ett levande kvarter, nu finns det en insikt om att det finns annat än kommersiella mekanismer som skapar en levande stad.

Fastighetsägare kan göra mycket, fortsätter Charlie Gullström.

– Fastighetsägare kan exempelvis skapa tillfälliga insatser i stadsrummet, uppmärksamma ett stråk, skapa tillfälliga platser och varianter för att platser ska bli mer inkluderande. Allt handlar om mod, att man vågar testa. Börja med en inventering, vad finns det för resurser, och vilka ska vi samarbeta med?

Ett drömprojekt

Men hur skulle en cirkulär stadsdel kunna se ut i praktiken? Sweco fick för ett år sedan ett konkret uppdrag av Gävle kommun och har gjort kalkyler på bland annat energi, klimatpåverkan och matproduktion.

– Det här var ett drömuppdrag för oss som vi har kunnat dra många värdefulla slutsatser av. Gävle kommun har ambitionen att området Näringen ska bli Europas mest hållbara stadsdel. Den tänkta plan som varit utgångspunkt för kalkylerna är att 6 000 lägenheter (för 15 000 invånare) byggs i Näringen. Befintliga byggnader återbrukas, befintliga material återbrukas och återvinns. Detta kan gälla upp till 100 procent i vissa delar.

– Men återvinning är absolut inte alltid likställt med rivning. Återbruksdiskussionen är i full gång men i mitt tycke har den blivit lite sned. Många resonerar att ”vi kan alltid återbruka materialet även om vi river”. Men det håller inte att säga så. Det finns ju värden i själva byggnaden, arkitektoniska värden, och redan investerad koldioxid, så varje gång vi river en byggnad gör vi ett misstag, tycker jag. I Gävle fridlyste vi därför vissa hus och ställde nya hus emellan.

 

Återbruksdiskussionen är i full gång men i mitt tycke har den blivit lite sned. Många resonerar att ”vi kan alltid återbruka materialet även om vi river”. Men det håller inte att säga så.

 

I projektet sparas också gröna områden som får ingå som komponenter i cirkulära processer. Och lokalutrymmen och olika ytor delas av flera aktiviteter.

– Jag tror på en cirkulär kvartersekonomi och för att få igång den måste vi hitta ett sätt att lägga upp resurser, tjänster, ytor och kompetenser för ett helt kvarter och börja se det som en egen, cirkulär marknad.

Swecos beräkningar visar att jämfört med ett referensfall idag kan en cirkulär stadsdels energibehov minskas med i storleksordningen 75 procent. Tack vare solceller på alla oskuggade fasader och kombipaneler på alla oskuggade tak minskar energibehovet för bostäderna med 60 procent. Detta tillsammans med andra åtgärder gör att behovet av energi minskar rejält. Mat produceras i form av fisk i fiskodlingar och nyttiga grödor i hydroponisk odling. Organiskt avfall från matproduktionen används för att producera biogas som kan värma lokaler. Modellerna och kalkylerna har tagit sikte på att Näringen eller en motsvarande stadsdel skulle kunna realiseras till 2040.

Klimat och hälsa hör ihop

I höstas släppte Sweco släppte sin rapport ”Circular City Transformation” som också visar att i den cirkulära staden år 2040 blir det norm att gå, cykla och använda eldrivna mobilitetstjänster. Bilåkningen minskar därmed till en femtedel jämfört med idag. Hållbar mobilitet medför en utsläppsminskning med 97 procent.

– Och vi blir friskare! Klimat och hälsa går hand i hand, fortsätter Charlie Gullström. Minskade utsläpp är enkelt att mäta men kan vi också mäta att befolkningens hälsa blir bättre blir det en motivator som får människor att engagera sig. En friskare befolkning kostar samhället mindre och då gäller det att skapa en hälsosam stad som gynnar detta, en stad som blir ett verktyg för att underhålla hälsa. Men även en stad som blir mer inkluderande. Jag hoppas att vi kan jobba med de sociala frågorna samtidigt som vi jobbar med klimatomställningen, den cirkulära ekonomin är en strategi för att accelerera det här. Att öka intresset även för social finansiering, inte bara grön finansiering.

 

En friskare befolkning kostar samhället mindre och då gäller det att skapa en hälsosam stad som gynnar detta, en stad som blir ett verktyg för att underhålla hälsa.

Vilka är utmaningarna?

Utmaningarna ligger bland annat i olika lagkrav och processer som tar lång tid, menar Charlie Gullström. Och att man måste tänka nytt.

– Man kan inte längre se fastighet för fastighet. Nu måste istället fastighetsägare, restauranger och föreningar med flera ingå samarbetsavtal och skapa en kvartersorganisation. Det är vi inte vana vid.

En annan utmaning ligger i att motivera människor till att vilja vara med.

– I Sverige har vi passiviserat våra boende. Medborgarna resonerar att ”den här stadsdelen är ju klar, ni ber mig bara om att sopsortera”. Vi har skickat fel signaler och har fostrat oss själva till att det inte angår oss. Men livet angår ju i allra högsta grad oss, alla kan hitta någon anledning till att vilja vara en aktiv del i sin stad, det handlar faktiskt om grundläggande behov. Jag återkommer till att exempelvis hälsa och välbefinnande borde vara en viktig motor i den här cirkulära omställningen.

Kommer vi att lyckas bygga cirkulära städer?

– Jag är optimist! Att vi nu är proaktiva och hjälps åt att hitta nya sätt att samarbeta kan ge effekter och det rätt snart, menar Charlie Gullström. Det finns redan mycket kompetens hos fastighetsägare, kommuner, konsulter och även hos medborgarna. Bollen är absolut i rullning, det tycker jag. En av de viktigaste insikterna är att vi måste göra detta tillsammans. Och att vi kan lära av varandra.

 

Artikeln är hämtad från World in Property magasin #1 2023. Läs magasinet här.

Faktaruta

FAKTARUTA

Fem grundstenar för att bygga den cirkulära staden:

  1. Främja förändrade konsumtionsmönster: Genom att utbyta kunskap, främja delade tjänster och utrymmen, samt satsa på återbruk istället för att bygga nytt kan vi förändra våra invanda beteenden och bli cirkulenter istället för konsumenter.
  2. Främja naturens förmåga till ekologisk förnyelse: Genom att öka andelen livsmedel som produceras lokalt skulle stora mängder koldioxid kunna sparas. Fler naturområden och gröna ytor skulle bland annat ge bättre luft och levnadsvillkor samt ge en större motståndskraft mot extremväder.
  3. Kartlägga resursflöden: Digitala verktyg och plattformar kan hjälpa intressenter i olika branscher och på olika platser att i realtid cirkulera resurser.
  4. Sätta ramar som främjar cirkulär ekonomi: Genom lagstiftning, subventioner och innovativa affärsmodeller kan vi främja införandet av cirkulära strategier.
  5. Anlägga ett holistiskt systemperspektiv: För att uppnå cirkularitet krävs att vi tänker hela vägen från lokalt till regionalt och engagerar samtliga intressenter.

Den cirkulära staden 2040

Sweco har gjort scenarioberäkningar om värdet av cirkulär stadsplanering med fokus på energieffektivitet och hållbar mobilitet. I beräkningen blir den cirkulära stadsdelens totala energibehov per kvadratmeter 2040 endast en fjärdedel jämfört med hur städer ritas och planeras idag. Scenariot visar att:

  • Människor kommer att vara mycket mer aktiva 2040 än idag – vilket ger stor påverkan på hälsa och välbefinnande.
  • Matsvinn från den urbana matproduktionen till exempel täcker den lokala skolans totala behov av el och värme. Andra positiva effekter av lokal matproduktion är att överskottsvärmen kan nyttjas i systemet, till exempel för att värma upp 13 000 kvm bostadshus.
  • Genom att stadsplaneringen främjar gång, cykel, kollektivtrafik och andra mobilitetstjänster minskar bilåkningen till 20 mil/månad för ett hushåll på fyra personer, en femtedel jämfört med nuläget, och en klimatsutläppsminskning med 97% om gång, cykel och eldrivna mobilitetstjänster har blivit norm 2040.

Källa: Sweco

Pernilla Krantz

World in Property
pernilla.krantz@worldinproperty.se

Källa:

Artikeln är hämtad från World in Property magasin #1 2023.