Debatt: Stadsutveckling bortom corona

Debatt: Stadsutveckling bortom corona

Debatt

18 maj 2020

Coronautbrottet och inte minst nedgången i ekonomin som följer kommer få stora konsekvenser för samhällssektorer.

Stadsutvecklingsektorn är dock mera långsiktig och påverkas därför i mindre grad. Att dra ned på kommunala planeringsresurser sparar marginellt med pengar, men försämrar väsentligt förutsättningar för återhämtning när kommunen och landet kommer att behöver dem som bäst! Vi förklarar varför, och föreslår hur kommuner kan agera i rådande läge.

Behovet av bostäder ökar…

Låt oss börja med SCBs befolkningsprognoser. Perioden 2017-2028 ökar befolkningen med 1 miljon till 11 miljoner. Hur tragiskt varje dödsfall i corona än är så påverkas inte befolkningsutvecklingen nämnvärt. I Boverkets prognoser framgår att behovet av nybyggda bostäder är 64 000 st per år. Den takten har aldrig uppnåtts. Underskottet ökar istället för att minska. Bristen på bostäder är en het politisk potatis. En knäckfråga är att det saknas finansiering av alla bostäder som behövs. Det behövs en återgång till en nationell bostadssocial politik. Räkna med att bostadsbyggande kommer att vara en viktig del i framtida återstartspaket från regeringen och stödpartier.

Det är nödvändigt för att lösa bostadskrisen men det är också ett beprövat sätt att få hjulen i ekonomin att snurra igen. Rent politiskt är chansen stor att införda stödinsatser kommer att vara svåra att backa ifrån när Coronakrisen är över. Ökad digitalisering och ökad e-handel i coronas spår kommer inte påverka behovet av boende. Att planera för fler bostäder kommer fortsätta vara helt nödvändigt. 2028 är inte långt bort.

…liksom behovet av samhällsfastigheter…

En del av befolkningsökningen beror på högre snittålder. Antalet som är 75 år eller äldre ökar med 340 000 personer (39%) fram till 2028. Det kommer skapa massivt tryck på olika former av vårdboende. Antalet elever i grundskolan växer med 106 000 och antalet i gymnasiet med 73 000. Allt enligt SCB. Det finns alltså ett massivt behov av skolor och vårdboende i relativ närtid. 2028 är inte långt borta ur ett stadsutvecklingsperspektiv.

… och kommunal planering och stadsutveckling är fundamentet

Låt oss konstatera att det kommer ta ”flera år” för ekonomin att återhämta sig. Å andra sidan tar stadsutvecklingsprocesser just ”flera år” att genomföra, från idé och översikt till detaljplanearbete och projektering innan byggande kan starta. Planering som görs idag lägger grunden för tillväxt på 10-15 års sikt, eller ännu längre. Avbruten eller minimerad planeringen nu avgör därför spelplanen långt efter att krisen är över. Det kommer att försämra förutsättningar för återhämtning när kommunen och landet kommer att behöva dem som bäst!

Lägg därtill kommunalt planeringsbehov som följer av planer på utbyggnad av regional och nationell transportinfrastruktur. Statliga stimulanspaket för att återstarta efter corona kommer med stor sannolikhet innehålla stöd för att förverkliga infrastrukturprojekt. Vi står och väger på tröskeln till en revolution av ny mobilitet. Här finns stor anledning för kommunerna att fokusera utvecklingsarbete inom sina planerande och genomförande verksamheter. Den samlade bilden är att behovet av kommunal planering och stadsutveckling framöver fortsätter att vara enormt.

Råd till beslutsfattare

Kommunerna har skiftande förutsättningar när det gäller stadsplanering men några generella råd kan ändå ges till lokalpolitiker och planerare.

För det första: motstå ryggmärgsreflexen att dra ned på planering. Precis så tänkte många kommuner under fastighetskrisen på nittiotalet. De hamnade hopplöst på efterkälken när ekonomin tog fart. För flera tog det mer än ett decennium att komma igen. Stadsutveckling är långa processer. Förlorad tid går sällan att ta igen.

För det andra: Prioritera bostadsplaneringsprojekt, skol- och vårdboendeprojekt, samt projekt kring regional och nationell transportinfrastruktur. Genom att noggrant gå igenom övrig planeringsinriktning och att pausa de mer svårbedömda tills sikten klarnat något frigörs viktiga planeringsresurser.

För det tredje: Fokusera alla resurser ni har på att färdigställa prioriterade detaljplaner. Prioritera hårdare tidsmässigt i projektportföljen. Planberedskap som överstiger en tioårig produktion i normalläge saknar poäng. Framåt är färdigställande viktigast.

För det fjärde: Offra inte kvalitet för att kortsiktigt spara lite pengar. Det som behövs nu är samhällsekonomiskt klok planering. Pausa utpräglade ”högkonjunktursprojekt”, t ex perifera områden med baktung och ineffektiv infrautbyggnad för kommunens del. Om byggaktörerna ska stå för kalaset, blir det lätt så att pengar för kvaliteter i stadsmiljön istället måste gå till asfalt om affären ska gå ihop, alternativt att dessa projekt helt enkelt inte går att genomföra.

För det femte: Passa på att flytta frigjorda planeringsresurser till mindre bostadsprojekt med mera förutsägbart genomförande och lägre kommunala investeringskostnader.

Av Alarik von Hofsten, frilansande stadsutvecklare, Coaching Minds & Fredrik Drotte, affärsområdesansvarig stadsutveckling, ÅWL Arkitekter

World in Property

World in Property
redaktionen@worldinproperty.se