Debatt: Här är lagförslaget som ändrar branschen Viktoria Edelman, advokat och delägare, AG Advokat. Foto: AG Advokat

Debatt: Här är lagförslaget som ändrar branschen

Debatt

7 maj 2018

AG Advokats Viktoria Edelman skriver för World in Property om förslaget om införandet av ett entreprenörsansvar för lönefordringar vid bygg- och anläggningsverksamhet.

 

Förslaget kommer att tas upp till beslut i riksdagen den 19 juni 2018 och om det antas träder det i kraft den 1 augusti 2018 beträffande entreprenadavtal som ingåtts av beställaren efter ikraftträdandet.

Vad innebär entreprenörsansvaret?

Som ett led att stärka skyddet för de arbetstagare som av sina arbetsgivare utstationerats i andra EU-länder har EU antagit ett tillämpningsdirektiv till Utstationeringsdirektivet. Det innefattar åtgärder för att säkra utstationerade arbetstagares rättigheter, bl.a. ett förslag om entreprenörsansvar för lönefordringar som ett sätt att värna utstationerade arbetstagares rätt till lön genom att en entreprenör ska kunna hållas ansvarig för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör.

Regeringen har dock gått ett steg längre än direktivet och föreslagit ett entreprenörsansvar som omfattar alla arbetstagare inom bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige, alltså såväl utstationerade arbetstagare som arbetstagare i svenska företag.

I korthet innebär förslaget om entreprenörsansvar att en arbetstagare som inte får ut sin lön från sin arbetsgivare istället kan vända sig i första hand till den entreprenör som anlitat arbetsgivaren, uppdragsgivaren, eller i andra hand till den entreprenör som enligt ett avtal med den ursprungliga beställaren av entreprenaden ansvarar för att det arbete som omfattas av avtalet blir utfört, huvudentreprenören, och från något av dessa företag få sin lön.

Ansvaret för att utge lön är strikt, vilket innebär att varken uppdragsgivaren eller huvudentreprenören kan undvika att betala ut lön om arbetstagaren har visat att kravet avser lön för arbete i entreprenad där arbetstagarens arbetsgivare har anlitats som underentreprenör. Uppdragsgivaren och huvudentreprenören har sedan en regressrätt gentemot arbetstagarens arbetsgivare.

Entreprenörsansvaret är semidispositivt och gäller inte för en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör om uppdragsgivaren är bunden av ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, reglerar ansvaret för arbetstagares lönefordringar i entreprenadkedjor, innebär ett skydd som för arbetstagaren i det enskilda fallet är likvärdigt skyddet i lagen och är förenligt med tillämpningsdirektivet. I det nu gällande kollektivavtalet för byggsektorn Byggavtalet 2017 finns redan idag en sådan reglering.

Vilka är konsekvenserna av förslaget?

Det är uppenbart att förslaget syftar till att minska de i vissa fall mycket långa kedjorna av underentreprenörer som regeringen anser utgör en källa till problem. Om förslaget antas kommer det att innebära högre krav på entreprenörer att kontrollera potentiella underentreprenörer innan avtal tecknas och att nya regleringar i entreprenadavtalen med underentreprenörer behöver införas bl.a. avseende rätt till innehållande av entreprenadsumman om entreprenörsansvar aktualiseras.

Eftersom det primärt är uppdragsgivaren och ytterst huvudentreprenören som kan stå till ansvar för utbetalning av lön, berör förslaget inte direkt de som är beställare av entreprenader och således inte byggherrar och fastighetsägare som inte kan åläggas ett entreprenörsansvar. Dessa kan dock beröras indirekt om priset för entreprenader ökar som en följd av entreprenörernas prissättning av riskerna med entreprenörsansvar.

Av Viktoria Edelman, advokat och delägare, AG Advokat

Skribent

World In Property
redaktionen@worldinproperty.se