Nyligen kom Finansinspektionen med sin rapport som visade på att de svenska bankernas lönsamhet från den allt viktigare bolåneverksamheten ligger på rekordhöga nivåer. Men hur ser det ut i andra länder, får bostadsköparna betala lika mycket där?

Nej, både Nordea och Danske Bank har betydligt högre utlåningsmarginaler i Sverige och Danmark än i Norge och Finland, visar en genomgång av bankernas länderredovisning i de nordiska länderna. Att Danmark i Nordeas redovisning ligger högre än Sverige hänger sannolikt ihop med en högre andel konsumentkrediter med som regel högre ränta än rena bolån.

Bra indikation

Bankerna redovisar lite olika men i grunden syns ett mönster – intjäningen på bolån är bäst i Sverige. Om det råder inga tvivel, enligt bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas. Han varnar dock för att dra alltför långtgångna växlar på bankernas redovisning som är snårig och inte helt jämförbar.

- Men det ger en bra indikation, säger Håkansson.

Bankerna bekräftar bilden:

"Räknar man bort vissa avgifter i andra länder så stämmer det att vi har något högre marginaler i Sverige. Det beror till stor del på att vi har högre kapitalkrav i Sverige men även till viss del på att vi i de andra nordiska länderna bättre lyckats kompensera för den negativa räntan", skriver Nordeas presschef Petter Brunnberg i ett mejl till TT.

Danske Bank säger att det är svårt att jämföra rakt av mellan Sverige och Danmark. "Däremot kan vi se att marginalerna är något högre i vår svenska verksamhet än i våra verksamheter i Finland och i Norge", skriver Danskes presschef Anna Sundblad i ett mejl.

Håller inte med

Handelsbanken redovisar inte lika tydligt som Nordea och Danske Bank och vill inte säga något om marginalerna i respektive land.

Det finns orsaker till att marginalerna är högre i Sverige, enligt Andreas Håkansson.

- I Sverige har vi Europas högsta kapitalkrav på bankerna, säger han.

Jämfört med övriga nordiska länder måste bankerna i den svenska verksamheten hålla en högre kassareserv (enligt myndigheternas regler) på varje lån. Och ska de då ha samma avkastningskrav till ägarna i Sverige som utomlands, ja då måste de ta mer betalt och därmed ha en högre bolånemarginal, enligt Andreas Håkansson.

Kritikerna till den analysen menar dock att pengamässigt mer välfyllda banker innebär lägre risk, och därmed borde ägarna också kunna nöja sig med lägre avkastningskrav. De kan också låna billigare än finansiellt mer ansträngda banker.

- Vi har höga kapitalkrav i Sverige, högre än i andra länder. Men det är också så att svenska banker går väldigt bra. Att ha hårda regleringar är ju också något som möjliggör för bankerna att sköta sin upplåning billigare än annars, säger finansminister Magdalena Andersson.

Av Olle Lindström & Joakim Goksör/TT