Annica Ånäs: Den stora svarta svanen

Annica Ånäs: Den stora svarta svanen

Krönika

26 juni 2020

En stor, svart svan seglade in och samhället förändrades på ett ögonblick. Jag tror många med mig upplevt de senaste månaderna som aningen surrealistiska.

Coronaviruset har på kort tid haft en enorm påverkan på samhället, i Sverige och globalt. Vi har sett hela länder stänga ner, överallt rapporteras det om permitteringar och varsel och vi har upplevt ett enormt börsfall. Alla branscher påverkas, fastighetsbranschen inget undantag. Många har siat om att detta är slutet på guldåldern för vår bransch.

Hur stora effekterna av pandemin kommer att bli är naturligtvis omöjligt att bedöma. Tiden är den avgörande faktorn, blir situationen långvarig riskerar Sverige och världen att gå in i en djup depression vars motsvarighet vi inte sett sedan trettiotalet. Ingen av oss vet hur framtiden för fastighetsbranschen ser ut men jag vågar mig ändå på några övergripande antaganden baserade på de långsiktiga samhällstrender vi ser, i såväl makro- som mikroperspektiv.

Vi blir digitala, men också lokala

Många hävdar att vi nu, i och med Coronapandemin, blivit digitaliserade ”på riktigt”. Den här utvecklingen är inte ny men takten är snabbare och vi har knuffats in i förändringen. Påverkan är betydande på stora delar av samhället, allt från arbetsliv till människors konsumtionsmönster. Digitaliseringen har å ena sidan gjort oss mer globala men vi ser även en stark trend mot det lokala. Redan innan Corona var exempelvis intresset för närproducerat stort men i ljuset av pandemin har viljan att gynna lokala aktörer växt, både ur ett hållbarhetsperspektiv men kanske framfört allt ekonomiskt. Det är viktigt för oss att ha ett levande samhälle och med butiker, restauranger och service. Hashtags som #supportyourlocal trendade snabbt från mitten av mars.

Vi vill leva i hållbara samhällen

I urbana samhällen hjälper digitaliseringen oss att fortsätta vara lokala och i kontakt med vårt närområde. Överallt dyker det upp communitys och appar som gör det möjligt att interagera och dela - både inspiration och tips men även varor och tjänster som kan säljas, köpas, bytas eller återbrukas. Nya produkter, tjänster, beteenden och affärsmodeller uppstår i spåren av denna utveckling.

Hållbarhetstrenden blir än mer tydlig. Vi vet att vi inte bör konsumera varor och livsmedel från länder långt bort. I stället växer trenden att odla själv och att köpa närproducerad mat. I Sickla ser vi ett typiskt exempel på detta i vår hyresgäst Cubegreens verksamhet. Här kan man köpa kvartersodlade grönsaker direkt från en container med hydroponisk odling. Beställningen görs digitalt och man hämtar sina grönsaker på plats eller får dem levererade hem, givetvis via cykel i en miljövänlig pappersförpackning!

Tänk att få träffas igen, IRL

Vad innebär den här utvecklingen för oss som har en stor andel handelsfastigheter? Ja, vi vet att e-handeln fortsatt vinner mark och att den står för den största tillväxten inom handeln. Fram till Coronapandemins utbrott noterade vi dock ingen större avmattning i konsumtionen, tvärtom. Tillväxten inom butikshandeln ökade förvisso inte, efter många år av tillväxt, men efterfrågan på mat, nöjen och upplevelser ökade desto mer. Pandemin har temporärt ställt det här på ända. Restaurang, café och hotellbranschen har stora problem, för att inte tala om evenemang och kulturscenen som tappat i princip hela sin omsättning. Det kommer naturligtvis att ta lång tid innan dessa segment återhämtar sig men jag är ändå försiktigt positivt. Och det har med grundläggande mänskliga beteenden och behov att göra.

”The power of ten”

Vi människor har ett grundläggande behov av att mötas. Inga appar och webbshoppar i världen kan ersätta interaktion med andra människor. Vi behöver det för att utvecklas och stimuleras och under senare år har vi sett en stark utveckling av verksamheter som erbjuder möjlighet för människor att mötas och uppleva saker tillsammans. Häri ligger mycket utav grunden i hela vår stadsutvecklingsstrategi.

Givet samhällstrender som digitalisering, hållbarhet och lokalt engagemang är jag övertygad om att Atrium Ljungbergs strategi kommer att vara fortsatt framgångsrik. Och om man ska vara långsiktigt ekonomiskt hållbar i ett ständigt föränderligt samhälle är bredd en styrka. Vi inom Atrium Ljungberg utvecklar hela stadsdelar med ett blandat innehåll av såväl kontor som bostäder, handel, kultur, service, vård och utbildning. Spretigt kanske någon säger? Jag menar att helheten blir så mycket starkare än delarna var för sig.

Hur gör vi då när vi skapar våra levande städer? Och vad är det som egentligen kategoriserar en attraktiv stad där människor vill leva och verka?

För att en plats ska locka människor under hela året och alla tider på dygnet behöver det finnas många anledningar att vara där. Atrium Ljungberg utgår därför från konceptet ”the power of ten” när vi utvecklar våra platser – att det ska finnas minst tio skäl att besöka platsen. Här är några exempel:

Folkliv hela dygnet – Det behövs en mix av innehåll med nöjen, restauranger, biografer, konserter, kultur och andra aktiviteter. Folkliv över hela dygnet bidrar till att skapa en trygg plats.

Handel och service – En plats som löser många av våra behov och får vardagen att fungera smidigt blir ofta välbesökt. Helst bör människor erbjudas en mix av olika typer av service.

Kultur och lärande – En plats med kultur och lärande gör den intressant och utvecklande samt bidrar till identitet. Kulturen skapar händelser och ger många anledningar till besök.

Digital infrastruktur och wifi – Det digitala och det fysiska flyter ihop, och för att en plats ska bli attraktiv är det viktigt att detta fungerar på ett smidigt sätt.

Kultur – ett internationellt konkurrensverktyg

Kulturen är värd att uppehålla sig kring ett tag. Vi vet att vi idag konkurrerar med andra internationella storstäder om att locka och behålla talang och att skapa miljöer för tillväxt av nya företag.

Där ekonomiska medel tidigare var det kraftfullaste verktyget i rekrytering av eftertraktad talang och kompetens spelar numera andra värden en allt större roll. Vad platsen kan erbjuda de talangfulla medarbetarna utanför arbetstid är bland de faktorer som värderas högst i ett rekryteringsbeslut. I förlängningen är detta även värden som ofta är avgörande för företag då de beslutar om etablering på en plats. I ett internationellt perspektiv är en storstads utbud av kultur, konst och nattliv ett konkurrensverktyg både gällande företagande, entreprenörskap och turism.

En fantastisk projektportfölj

Atrium Ljungberg har en fantastisk projektportfölj som möjliggör investeringar om drygt 30 miljarder kronor. Det faktum att våra projekt och investeringar finns i kommuner med stark tillväxt skapar också trygghet på lång sikt.

Av de totala projektportföljen är merparten av våra projekt belägna vid befintliga eller kommande tunnelbanestationer i Stockholmsområdet. I den ökande urbaniseringen blir spårbunden trafik allt viktigare. Vi ser att en kontorsfastighet med direkt anslutning till tunnelbana har cirka 30 procent högre hyresnivåer än motsvarande kontorsprodukt bara någon kilometer därifrån. Jag är övertygad om att detta fortsatt kommer vara avgörande för hyresnivåerna.

Vilka är då våra viktigaste projekt? Det är svårt att välja men jag måste framhålla Sickla och Slakthusområdet. Dels för att de är våra största utvecklingsområden men framför allt för att de båda ”förkroppsligar” vår vision och strategi.

Sickla är ett av våra mest prioriterade områden och vår ambition är att utveckla det till en förlängning av Stockholms innerstad. Här skapar vi levande stadskvarter där kontor och bostäder ligger vägg i vägg med kultur, restauranger, handel och service. Det industrihistoriska arvet har satt sin prägel på området med en blandning av gammalt som möter nytt. Just nu pågår en mängd olika byggprojekt såsom bostäder, hotell och hälsohus, för att möta den stora tillväxten i området. Redan idag har cirka 6000 personer sin arbetsplats i området och inom en tioårsperiod väntas Sickla och centrala Nacka växa med över 14 000 bostäder och mer än 20 000 nya kontorsarbetsplatser. Och sedan en tunnelbana på det!

Ett annat projekt som ligger mig oerhört varmt om hjärtat är Slakthusområdet. Visionen som vi tagit fram tillsammans med Stockholms stad är att Slakthusområdet ska bli hela Stockholms mötesplats för mat, kultur och upplevelser. I den visionen har konsert-, event- och klubbverksamhet en självklar plats. Det finns en tydlig vilja både från boende i Stockholm, kulturaktörer, staden och politiken att hitta lösningar för att skapa mötesplatser och arenor för musik och konserter och det är även viktigt för den svenska musikindustrin.

Atrium Ljungberg har fått ett stort förtroende att som enskilt största aktör utveckla Slakthusområdet. Vissa menar att detta kan innebära att området blir likriktat. Jag tycker precis tvärtom! Genom att ta ett större grepp om området har vi möjlighet att säkerställa en bra mix av såväl kultur som kontorsarbetsplatser, handel, mat och bostäder. Jag läste en artikel nyligen där krönikören oroade sig för att Slakthusområdet skulle bli ”nöjesstaden” - att jämföra med ”sjukhusstaden” vid Nya Karolinska och kanske kommande ”frisörstaden” och ”konditoristaden”? Jag skulle vilja lugna Mats Wickman en aning. Vi lovar dig att Slakthusområdet kommer att vara så långt ifrån en zonseparerad stad du kan tänka dig!

Kontorsmarknaden

Kontorsmarknaden tycker jag slutligen kräver en egen kommentar. Som alla vet har den under de senaste åren varit glödhet och vi har noterat toppnivåer om nio tusen kronor per kvadrat i centrala Stockholm. Men vad händer nu? Coronakrisen har om något bevisat att det fungerar ganska bra för många att jobba hemma, ”utan kontor”. Vi har snabbt anpassat och ”digitaliserat” oss, en utveckling som givetvis kan bli en utmaning för oss som fastighetsägare. Kommer kontoren att behövas i samma utsträckning som tidigare?

Jag tror på kontorens fortsatta betydelse för arbetslivet men tror att vi i ljuset av Coronapandemin kommer att se en del förändringar. Under krisen har vi tvingats lita på att medarbetare kan jobba på distans vilket faktiskt är ett större steg än det rent praktiska och tekniska. På många bolag har det tidigare varit mer eller mindre förbjudet att jobba på distans men framöver kommer det garanterat att bli mer accepterat att arbeta var som helst. Det är lätt att konstatera att internt arbete fungerar utmärkt men i affärskontakter känns det betydligt svårare. En så liten sak som att starta ett möte utan ett handslag känns märkligt. Det fysiska mötet mellan människor är helt avgörande.

Min bedömning är att högkvalitativa kontor i kollektivtrafikstarka lägen fortsatt kommer att vara vinnare på marknaden. Jag tycker att pandemin har gjort det ännu tydligare vilken enorm betydelse kontoren har för gemenskap, sammanhang och möjlighet att bygga en stark företagskultur! Då kreativitet är den centrala ”råvaran” för framtida framgång, och kreativitet blomstrar i möten mellan människor tror jag att begreppet kontor alltmer kommer att innebära miljöer för de djupa, skapande mötena. Inom bolaget – men också med alla de parter som bolag och aktörer samskapar framtiden med.

Jag tror också att kontorsbegreppet blir vidare – det handlar självklart om den egna lokalen, men lika mycket om de möjligheter den närmaste stadsdelen innebär för bolagets medarbetare. Sammanhanget blir allt viktigare. Trots de senaste omtumlande veckorna är jag försiktigt optimistisk. Besöksfrekvensen på våra platser har börjat öka. Börsen har vänt uppåt. Förhoppningsvis återvänder vi alla från en härlig hemester och företagen och samhället kan återgå till ett något mer normalt läge. Men vem vet… Oavsett har pandemins påverkan visat människors snabba anpassningsförmåga till nya förutsättningar. Det gäller att vara flexibel och snabbrörlig.

Av Annica Ånäs

Skribent

World In Property
redaktionen@worldinproperty.se